EU-ekonomin: Ljus men osäker prognos
EU-kommissionen spår i sin vinterprognos att ekonomin i eurozonen fortsätter att växa för femte året i rad. Samtidigt betonas att osäkerheten i prognosen är ovanligt stor.
Långsamt ökar aktiviteten i ekonomin, tillväxten tilltar och arbetslösheten sjunker. Skatteinkomsterna ökar, vilket för med sig att budgetunderskotten minskar i de flesta euroländer. Tyskland, europas största ekonomi, liksom Nederländerna, spås tom få ett överskott både i år och nästa år.
Det är en försiktigt ljust målad bild av ett europa som tar sig långsamt tillbaka från en omtumlande finans- och skuldkris, som EU-kommissionen tecknar i sin vinterprognos. Tillväxten i eurozonen förväntas i år växa med 1,6 procent, och nästa år med 1,8 procent.
Det är inget stort ekonomiskt lyft som väntar, men ett kanske ändå betydelsefullt. I Frankrike, Nederländerna, Tyskland och eventuellt även Italien, stundar val. Hittills har valdebatterna, dominerats av ekonomiska frågor som växande inkomst- och klassklyftor och arbetslöshet.
Samtidigt betonar kommissionen idag att osäkerheten i prognosen är ovanligt stor. Det är samma orosmoment som numera alltid nämns i samband med prognoser, som skapar osäkerheten: USAs president Donald Trump, efffekter av Brexit och valen i Europa, med ett flertal utmanare med radikala ekonomiska förslag.
Men utvecklingen kan lätt gå åt andra hållet, skriver kommissionen, det finns flera mörka moln.
Grekland har fortfarande en rekordstor och i längden ohanterlig statsskuld, Italien är inte långt efter och där fortsätter skulderna att svälla. För Frankrikes del kan nedkärningar vänta nästa år, då landet väntas enligt prognosen, med ett för stort budgetunderskott åter bryta mot EU:s budgetregler. Frågan är aktuell i det franska presidentvalet. Front Nationales Marine Le Pen har sagt att hon vill skrota EU:s budgetregler som tvingar fram nedskärningar och istället stimulera ekonomin, oavsett om det ökar budgetunderskott och statsskuld.