Principiellt viktigt terrorfall tas upp i hovrätten
I dag inleddes den unika förhandlingen i Svea hovrätt. Det handlar om den första svensken som åtalats enligt den nya lagen från i år som förbjuder terrorresor. Mannen friades i tingsrätten.
Nu tar hovrätten upp fallet med 25-åringen som friades för terrorresa i tingsrätten.
Lyssna: Målet är politiskt viktigt efter lagändringen
I dag inleddes den unika förhandlingen i Svea hovrätt. Det handlar om den första svensken som åtalats enligt den nya lagen från i år som förbjuder terrorresor. Mannen friades i tingsrätten.
25-åringen reste från Arlanda den tolfte april, bara elva dagar efter att den nya terroristlagen införts i Sverige. Han bokade resan samma dag. En enkelresa till Istanbul.
Men resan för 25-åringen blev inte lång, han stoppades i Turkiet och skickades genast tillbaka till Sverige där han greps och förhördes av Säkerhetspolisen. I bagaget hittade man bland annat knäskydd, skyddsväst och armbågsskydd.
Enligt åklagaren ska mannen ha rest för att ansluta sig till den organisation som då kallades Nusrafronten, en grupp med rötter i al-Qaida. Idag heter gruppen Jabhat Fateh al-Sham och säger sig ha brutit banden till al-Qaida. Av både FN och EU är den klassad som en terrororganisation.
Den nya lagen, som infördes första april i år, syftar till att göra det olagligt att resa i syfte att begå terrorhandlingar.
I tingsrätten pekade åklagaren Agnetha Hilding Qvarnström på att 25-åringen använt talande söktermer på Google. Bland annat hade han sökt på både IS och på Nusrafronten. Han hade också hundratals bilder på vad Säpo beskriver som radikala islamistiska terrormiljöer. Därtill har en bekant till 25-åringen i förhör sagt att den åtalade mannen uttryckt en önskan att bli martyr.
Mannen har hela tiden nekat till brottet och hävdar att han skulle bege sig Syrien för att ägna sig åt humanitärt arbete.
Attunda tingsrätt, som friade mannen, slår framförallt ner på två saker i sin dom från juni i år. Dels menar tingsrätten att det inte är belagt att han skulle ansluta sig till Nusrafronten för att strida. Nusrafronten bedriver också civil verksamhet på de områden man kontrollerar, och det är inte ens säkert att mannen skulle bli antagen som stridande om han hade velat, står det i domen.
Men ännu viktigare är att tingsrätten inte anser det bevisat att mannen reste i syfte att begå just ett terroristbrott. Man behöver nämligen inte per automatik begå ett terroristbrott om man ansluter sig till en terroristorganisation, enligt svensk lagstiftning.
Åklagaren har, enligt domen, inte gjort klart för vilket brott mannen hade tänkt att utföra och inte heller att det brottet skulle utgöra terrorism.
Enligt åklagaren Agnetha Hilding Qvarnström fokuserar tingsrätten på fel saker.
"Det är inte för eventuella framtida brott i Syrien [som han] ska dömas, utan för resan dit med sitt särskilda syfte" skriver hon i överklagandet.
Juridiskt är hovrättens beslut därför intressant. Det kommer att påverka praxis i eventuella framtida fall och sätta ribban för när någon anses vara skyldig enligt den nya lagen.
Målet har också en politisk dimension eftersom det är första gången som man prövar den nya lagen i en svensk hovrätt.
Flera remissinstanser var kritiska till lagskärpningen, bland annat eftersom man förutsåg just den bedömning som tingsrätten gjort och menade att det skulle vara alldeles för svårt att bevisa brott.
Ett annat skäl till att fallet är viktigt är att det finns röster både i och utanför Sverige som anser att den svenska terroristlagstiftningen är för klen.
Om mannen fälls väntar fängelse i högst två år. Om han frias väntar förmodligen en debatt om svensk terrorlagstiftning.