Barn och unga hålls fast mot golvet på ungdomshem
Minst 167 gånger har barn och unga blivit nedlagda och fasthållna av personal på de ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse, SiS under förra året. Det här visar Ekots genomgång av SiS dokumentation.
Amira har blivit nedlagd flera gånger
Lyssna: "Det är panikartat. Det enda man vill är att komma loss"
Minst 167 gånger har barn och unga blivit nedlagda och fasthållna av personal på de ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse, SiS under förra året. Det här visar Ekots genomgång av SiS dokumentation.
De här fasthållningarna är farliga och har ofta gjorts av helt i onödan efter bagatellartade situationer, säger psykologen Bo Hejlskov Elvén som Ekot låtit gå igenom dokumentationen.
– Jag har läst de här casen och är lite förvånad över att det är småsaker. Själva fasthållningen och avskiljningen framprovoceras av personalen i väldigt många fall. Det förvånar mig, säger Bo Hejlskov Elvén.
Förra veckan berättade Ekot om barn som blir nedlagda mot golvet i skolan. Och sådana här nedläggningar sker också på de ungdomshem som drivs av statens institutionsstyrelse, SiS.
I besluten om isoleringar, så kallade avskiljningar, under förra året framgår att i åtminstone 167 fall har barn och unga blivit nedlagda och fasthållna av personalen. Då ser vi bara de nedläggningar som sedan lett till isolering.
Amira, som bott på flera olika SiS-hem, har en diagnos som gör att hon har svårt att kontrollera sina känslor och hon har ibland blivit aggressiv.
Hon har blivit nedlagd av personalen på SiS flera gånger, vilket också framgår av hennes journaler, som Ekot tagit del av.
– Det är panikartat. Det enda man vill är att få komma loss, så då blir man ännu mer aggressiv. Det urartar till slut. Man ligger på mage och ibland kunde det vara fler som höll i en, berättar Amira.
– Det blir ju liksom, jag kan inte andas, jag måste komma loss, jag stretar emot ännu mer. De vill att man ska vara lugn och fortsätter att sitta på en.
Hur länge kunde det hålla på?
– Det kunde pågå tills jag somnade, alltså i timtal.
Att hålla ner en upprörd person mot marken kan vara farligt, i värsta fall leda till andnöd och hjärtstopp. Det säger psykologen Bo Hejlskov Elvén som hävdar att metoden dessutom är onödig. Det finns bättre metoder även mot mycket våldsamma personer, säger han:
– Det finns ju ingenting som tyder på att folk blir mindre våldsamma av att bli nedlagda, utan det är något som ökar våldet. Jag skulle säga att det är en väldigt gammaldags metod. Fasthållningar och nedläggning är sådant som man lärde ut på åttiotalet.
I nästan hälften av fallen som Ekot gått igenom är det personalen som först är fysisk mot den unge och inte tvärt om, genom att personalen tag i den unge vilket eskalerar till nedläggningar. Det kan börja med att ett barn eller en ungdom har ett ovårdat språk, tjatat om att få ta en smörgås eller vägrar gå in på sitt rum.
Christer Pedersen är kommunikationsdirektör på SiS:
– Om det stämmer det du säger, att det är så, så låter det naturligtvis inte bra. Då låter det ju som att det är personalen som framkallar den våldsamma situationen och det är absolut inte syftet.
Personalen ska vara utbildad i konflikthantering, där metoder för nedläggningar ingår. Enligt Christer Pedersen ska fasthållningarna vara mycket kortvariga, han talar om sekunder.
I dokumentationen står det sällan hur länge fasthållningarna mot golvet pågår. Det längsta fallet där det står är en fjortonårig flicka som blev nedlagd i en timme.
– Att ha en fasthållning under så lång tid låter väldigt tveksamt. Det låter inte bra, säger Christer Pedersen på SiS.