Mer matrester måste återvinnas
Regeringens mål att återvinna hälften av allt matavfall från hushåll, storkök, butiker och restauranger biologiskt till 2018 kommer inte att nås om inte kommunerna ser till att matresterna tas om hand om på bättre sätt. Det konstaterar Naturvårdsverket i sin årliga uppföljning.
Matavfall väntar på att bli biogas på avfallsanläggningen i Gladö Kvarn utanför Huddinge söder om Stockholm.
Lyssna: "Det hamnar fortfarande mat i vanliga soppåsen"
Regeringens mål att återvinna hälften av allt matavfall från hushåll, storkök, butiker och restauranger biologiskt till 2018 kommer inte att nås om inte kommunerna ser till att matresterna tas om hand om på bättre sätt. Det konstaterar Naturvårdsverket i sin årliga uppföljning.
I Bagarmossen i södra Stockholm bor Kerstin Börjeson Tot och under diskbänken står en plasthink där hon kastar sitt matavfall.
Nu visar Naturvårdsverket i sin årliga uppföljning av miljömålen att fler i Sverige måste göra som Kerstin - så att mängden utsorterat matavfall som återvinns biologiskt i Sverige ökar.
– Det är lätt, det är ingen skillnad. Jag har avfallspåsen och den vanliga påsen bredvid varandra.
Den biologiska återvinningen av matavfall i Sverige har ökat från 31 procent 2013 till 38 procent 2014. Ökningstakten räcker dock inte till för att regeringens mål ska nås: att 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ska återvinnas biologiskt senast 2018.
– Nu har vi gjort plockanalyser på hushållen och även restaurangers blandade avfall. Vi har sett att även fastän man har möjlighet till utsortering av matavfall, så hamnar det fortfarande mat i den vanliga soppåsen, säger Christina Jonsson på Naturvårdsverket.
Ungefär en fjärdedel av det matavfall som samlades in förra året slängdes ändå bort på grund av att material som plast och metall kommit med. Naturvårdsverket menar att tekniken måste bli bättre så att man bara tar bort det oönskade materialet.
– Etappmålet är ju ett steg på vägen för att vi ska uppnå miljökvalitetsmålen och på något sätt så har den miljöpåverkan som skett, varit i onödan om vi inte äter upp maten eller tar hand om det matavfall som uppstår.
Kerstin Börjesson Tot har börjat sortera bättre sen hon fick mer information. Hon tror att fler skulle sortera om de hade mer kunskap.
– Att man förstår att gör du den här förändringen så blir det något positivt och att man ser vad ens små val leder till.