Analys: Lockout kan bli nästa steg
I morse inleddes strejken i byggbranschen när 1 650 byggnadsarbetare lade ner verktygen. Ekots arbetsmarknadsreporter Anders Jelmin kommenterar läget.
Sveriges Byggindustrier kan varsla om lockout
I morse inleddes strejken i byggbranschen när 1 650 byggnadsarbetare lade ner verktygen. Ekots arbetsmarknadsreporter Anders Jelmin kommenterar läget.
Vad kan bli nästa steg i byggkonflikten?
Nu har ju facket tagit ut medlemmar i strejk. Det betyder att det kostar pengar för byggföretagen, och just nu sitter Sveriges Byggindustrier och funderar på möjliga åtgärder för att skydda företagen. Ett sätt man kan göra det är att varsla om lockout, då behöver företagen inte betala lön till de som nu står sysslolösa av strejken. Ett sådant lockoutvarsel skulle kunna komma redan i dag eller i morgon för att kunna träda i kraft nästa vecka när strejken utvidgas, enligt det varsel som ligger.
Sedan gäller det ju för parterna att på något sätt försöka närma sig varandra igen. Normalläget är att de fortsätter att vara sura på varandra någon eller ett par dagar men att det sedan kommer ett initiativ från endera hållet. Facket är tydligt med att det är arbetsgivaren som har bollen nu för att återuppta förhandlingar.
Det kan också vara så att medlarna som fortfarande finns till hands kommer med ett eget initiativ för att försöka få ihop parterna igen eftersom positionerna är så låsta.
Hur lång kan en sådan här konflikt bli?
Den kan bli lång. Senast Byggnads var ute i strejk var 2012, då facket strejkade i en månad inom plåtslageri och vvs. Resultatet blev arbetstidsförkortning med fyra timmar räknat på ett år. Den gången omfattade konflikten över 4 000 anställda efter lockout från arbetsgivarna.
De senaste större strejkerna vi har haft på svensk arbetsmarknad har annars varit i offentlig sektor. Det var sjuksköterskorna i Vårdförbundet 2008 som strejkade i 38 dagar, drygt 10 000 berörda medlemmar, och Kommunals stora strejk 2003 då 80 000 medlemmar omfattades. Den höll på i drygt en månad.
Vilken sida drabbas hårdast av byggstrejken?
Till en början är det nog företagen. Arbetsgivarsidan i konflikten har räknat ut att det kostar dem mellan 100 och 200 miljoner kronor varje dag. De som är uttagna i strejk får konfliktersättning. Den är mindre än en vanlig lön men å andra sidan skattefri.
Så småningom om vi får en lockout och det här börjar växa kan konflikten bli väldigt kostsam också för facket. Strejkkassan är dock välfylld. Enligt Byggnads senaste årsredovisning finns 1,6 miljarder kronor i konfliktfonder.
Varför är det just byggbranschen som tar strid i avtalsrörelsen?
Det är en bransch som går väldigt bra och Byggnads tycker att de anställda ska få en större del av kakan i det läget. Det skapar spänningar mellan olika branscher. Medan till exempel byggbranschen går väldigt bra finns det delar av industrin som har stora problem, till exempel stålindustrin.
Industrin är redan klara med sina avtal, det som är tänkt att bli norm för hela arbetsmarknaden med löneökningar på 2,2 procent. Byggstrejken är verkligen ett test på om systemet fungerar för Byggnads lönekrav är 3,2 procent.