Utlandsfödda akademiker ofta städare och diskare
Högutbildade och forskare som invandrat till Sverige har ofta lågkvalificerade jobb här. Det visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.
Lyssna: "Det tar lång tid att komma in på arbetsmarknaden"
Högutbildade och forskare som invandrat till Sverige har ofta lågkvalificerade jobb här. Det visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.
En orsak är att det tar lång tid för många av dessa högutbildade att få ett jobb i det nya landet, säger Olof Åslund på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau.
– En del har kanske inte arbetat i yrken som motsvarar deras utbildning under en period av olika skäl. Sen tar det lång tid innan man kommer in på den svenska arbetsmarknaden.
– Och ett allmänt mönster är att ju äldre en utbildning är, ju längre sen man använde den i praktiken, desto svårare kan det vara att få ett arbete som motsvarar utbildningens nivå, säger Åslund.
Enligt SCB är det vanligast att utlandsfödda i Sverige arbetar som städare, undersköterskor, lagerarbetare och på restaurang.
Och många i de yrken är forskare och högutbildade.
Av de utlandsfödda som har lågkvalificerade jobb har elva procent en lång eftergymnasial utbildning eller en forskarutbildning. Motsvarande siffra för inrikesfödda personer är tre procent.
Det är ett gap som är större än i andra länder, säger Olof Åslund som tror att en möjlig förklaring är att vi har haft större flyktinginvandring än arbetskraftsinvandring, till skillnad från till exempel Kanada och USA. Men även diskriminering spelar in, säger han.
– Vi vet att personer med utländsk bakgrund, i alla fall från vissa delar av världen, väljs bort i urvalsprocesserna, men vi vet inte lika mycket vad det kan bero på. En faktor som kan orsaka diskriminering är osäkerheten kring innehållet i den utbildning personen har med sig, hur väl motsvarar det vad som ges av svensk utbildning.
Dilemmat för högutbildade personer som kommer till Sverige är vad som är bäst, att ta första bästa jobbet för att komma in på arbetsmarknaden eller gå igenom hela processen med att lära sig svenska, komplettera och validera sin utländska utbildning, vilket kan ta flera år.
Mycket talar för att det är bra att ta ett jobb tidigt även om det inte motsvarar ens kvalifikationer, säger Olof Åslund.
– Det går inte att säga att alla ska ta första bästa jobbet, men att det tar så lång tid för så många som det har gjort i Sverige tror vi är negativt för de framtida karriärmöjligheterna.
![](http://sverigesradio.se/topsy/publicering/83/6398877.gif)