44.000 flyktingar fast i Grekland
Bland de tältande i Atens hamnstad Pireus vänds i dag blickarna mot Bryssel och Europas ledare.
Ahmad Jawed och hans mamma Parwin Hamidi i den kalla blåsten i hamnen i Pireus utanför Aten. Foto: Johanna Melén
Lyssna: "Vi är väldigt, väldigt trötta"
Bland de tältande i Atens hamnstad Pireus vänds i dag blickarna mot Bryssel och Europas ledare.
I dag och i morgon möts återigen EU:s och Turkiets ledare för att försöka hitta en lösning på flyktingkrisen. Men oenigheten mellan länderna är stor, inte minst om hur stora eftergifter man är beredd att ge Turkiet. Samtidigt blir läget alltmer kritiskt i Grekland där över 40.000 flyktingar och migranter nu är fast sedan länder norrut i Europa stängt sina gränser.
– Nu väntar vi bara på vilket beslut de ska fatta om flyktingarna, säger Ahmad Jawed som kom med färja från ön Lesbos hit till Aten tidigt i går morse.
För två veckor sedan lämnade han, hans föräldrar och fyra syskon Sari Pul-provinsen i norra Afghanistan.
– Talibanerna hotade att kidnappa och döda hela familjen om vi inte slutade med vårt arbete, säger Ahmad Jawed. Både han, en syster och hans mamma jobbade för Rädda barnen och organisationen Action Aid.
Nu står Ahmad Jawed och hans mamma Parwin Hamidi i den kalla blåsten i hamnen i Pireus utanför Aten. Runt omkring rader av små enkla tält för dem som inte fått en sovplats på en filt på golvet inne i vänthallen.
Familjen från Afghanistan kom till Turkiet samma dag som gränsen norrut mot Makedonien stängdes för flyktingar och migranter. Deras hopp står till EU-toppmötet och att gränsen ska öppnas igen.
Men det mesta tyder på att den väg som hundratusentals människor från länder som Syrien, Irak och Afghanistan tagit det senaste året nu är stängd för gott. Fast i Grekland finns nära 44.000 människor och varje dag kommer fler med båtar från Turkiet.
Vid mötet mellan EU:s och Turkiets ledare i början av förra veckan enades man kring ett förslag som går ut på att alla som i fortsättningen tar samma väg ska skickas tillbaka till Turkiet. I utbyte lovades Turkiet bland annat mer pengar, snabbare visumlättnader och påskyndade förhandlingar om EU-medlemskap. Enligt förslaget skulle också EU-länderna hämta syriska flyktingar direkt från Turkiet.
Men förslaget har kritiserats hårt av internationella organisationer som menar att det kan bryta mot asylrätten och i flera EU-länder är man tveksam till att gå Turkiet alltför mycket till mötes. Bland annat har Cypern hotat med att stoppa en uppgörelse.
Inne i vänthallen i Pireus sitter Ibtisam och hennes 10-årige son Amuru från Idlib i Syrien på varsin grå filt. Det är deras hem sedan nio dagar. Amuru har epilepsi och behöver medicin, säger Ibtisam. Hon hoppas att toppmötet i dag ska leda till att gränserna öppnas igen.
– Vi är väldigt, väldigt trötta, säger hon.
