De lämnade Moskva för Tel Aviv
En våg av regimkritiker väljer nu att lämna Ryssland för andra länder. Jevgenij och Jelena tog beslutet att lämna Moskva för Tel Aviv. I Israel har de förverkligat en dröm om att öppna en kulturell mötesplats.
Jelena och Jevgenij öppnade bokhandeln Babel i Tel Aviv för några månader sedan.
Lyssna: "Har utvecklats till en plats där vi inte kan vara kvar längre"
En våg av regimkritiker väljer nu att lämna Ryssland för andra länder. Jevgenij och Jelena tog beslutet att lämna Moskva för Tel Aviv. I Israel har de förverkligat en dröm om att öppna en kulturell mötesplats.
Den ryskisraeliske poeten Vitalij Kabakov sätter ord på de blandade känslor den som lämnar sitt land för ett annat har. Han läser sin dikt om landet där han levt de senaste åren, ett land som inte alltid blev det han förväntade sig och där hans själ inte alltid får ro. Immigration är inte alltid bästa sättet att upptäcka världen, att hitta det land som är bäst för en själv och där du blir accepterad.
Men för 42-åriga Jevgenij Kogan och hans fru Jelena Tsagodinova är det nya livet i Tel Aviv fortfarande en dröm. I september förra året lämnade de Moskva och de har redan etablerat sig med bokhandel, kafé och föreläsningsserier i en 20 kvadratmeter stor lokal med det förpliktigande namnet Babel, efter Isak Babel, ibland kallad den ryskjudiska prosalitteraturens störste.
– Vi hade tänkt länge på att lämna Ryssland och den försämrade politiska situationen de senaste åren påverkade oss, vi vill leva i Ryssland, men landet har utvecklats till en plats där vi inte kan vara kvar längre, säger Jevgenij.
– Vi förstod tyvärr att vi inte längre kan utvecklas inom vårt område. Men vi har fortfarande vänner och släkt kvar i Moskva, det är inte som utvandrarna på 70 och 90 talet.
Han talar eftertänksamt och väljer sina ord noga. Både han och Jelena är ordmänniskor, som journalister och bokälskare.
– Jag arbetade på kulturkanalen på tv som redaktör på nyhetsavdelningen de senaste åtta åren. Även där började politiken komma in, det som presidenten sa blev alltid första nyhet och vi började själva ägna oss åt självcensur. Vissa saker blev omöjliga att säga, till exempel något positivit om Amerika, berättar Jelena.
För henne var det också en förändring i atmosfären, som skrämde och påskyndade flyttprocessen.
– Det blev svårt själsligt att stå ut, allt handlade plötsligt om Stalin och det värsta är att människor fick Stalin på hjärnan. Otäckt också för att de som började tänka så hade ingen egen erfarenhet av Stalintiden, säger Jelena.
Men samtidigt ser hon det inte som nytt.
– Han fanns egentligen hela tiden, men just nu är atmosfären så att han lyfts upp igen från sin dvala, säger hon.
Förändringen kan också relateras till bokhandelns namne Babel. Isaak Babel föll offer för Stalins utrensningar, efter att ha publicerats och varit en del av det sovjetiska systemet.
Hans första fru och dotter utvandrade till Frankrike och Babel sökte utresetillstånd för att besöka dem på 30-talet. När han greps 1939 av tjekan, den hemliga polisen, anklagades han bland annat för att ha spionerat för Frankrike.
Ett erkännande tvingades fram under tortyr, men Isaak Babel tog tillbaka det. Han avrättades med ett nackskott den 27 januari 1940 i Bytjorkafängelset i Moskva. Under Nikita Chrustjov på 50-talet rehabiliterades han precis som majoriteten, som föll offer under Stalins terror, oskyldigt avrättade.
Flera faktorer spelade in för paret att lämna Ryssland, men till skillnad från tidigare judiska invandrare har det inte flytt från ökad antisemitism.
– Nej, om vi pratar om antisemitism har jag aldrig känt av den i Ryssland, jag har ju läst om det och sett nynazister på gatorna. Men de finns ju överallt, utom i Israel. Mina föräldrar, som också är här kände av det på 60-talet då det var problem för judar på universiteten, säger Jevgenij. Som jude blev det Israel, för att han älskar klimatet, landet och maten, men det hade lika gärna kunnat bli ett annat land.
Ute på gatan hörs en arabisk gatuförsäljare sjunga, den vita lilla blinda pudeln spetsar öronen där han sitter i knät på Jelena. Han och en enormt stor svart katt följde med från Moskva. Jevgenij har också ett förflutet som hälsojournalist, sista tiden i Moskva var han litterär redaktör. Ett antal händelser då påverkade hans beslut att utvandra.
– Ni har kanske inte hört om det, men den nionde maj tog bokhandlare bort ett antal titlar ur sina fönster, det hände i Jalta på Krim, men även i andra bokhandlar i Ryssland. Det var Art Spiegelmans Comic maus, en amerikanskjudisk serie om förintelsen, där fanns bilder med nazi-hakkors och så en fantastisk bok av poeten Paulina Barskova om belägringen av Leningrad.
Jevgenij är medveten om att inte alla utvandrade från Ryssland är lika kritiska som han.
– Ja, jag har mött det och till och med sett bilar med georgiska svart-oranga band på här i Tel Aviv, det var lite konstigt, säger han. För mig handlar det inte om hur folk i allmänhet tänker, de tänker olika som tur är. För oss var det den nya aggressiva och pseudopatriotiska politik som förs av makthavarna som fick oss att resa.
De har också mött en del otrevliga ryska kommentarer sedan bokhandeln öppnade i slutet av januari, men oftast är det positivt.
– Vi har fått ett antal kommentarer, säger Jelena. Men Jevgenij säger att det bara är normalt att det blir så. För honom är det just dialogen som är drivkraften och det viktiga i allt de gör nu.
– Konflikt kommer det alltid finnas mellan människor, som har olika uppfattningar, det är normalt och bara det finns möjlighet till dialog så är det bra. I Ryssland saknas dialogen, den tog slut efter händelserna vid Bolotnajatorget och ännu mer efter Krim och Ukraina, säger Jevgenij.
Rent ekonomiskt är det inte så lätt att börja på nytt i Israel, som är ett mycket dyrt land. De båda har inte heller helt bränt broarna med Moskva, de har kvar sin lägenhet och behövde inte sälja allt de äger och har för att flytta. Det är rätt typiskt för dagens ryska utvandrare att de behåller ett ben i varje land.
– Det var svårt, men vi drömde ju om detta så vi bestämde att prova på. Dock det var mycket enklare att öppna bokhandel här i Tel Aviv än det någonsin skulle vara i Moskva. På fyra minuter hade jag registrerat mitt företag, säger Jevgenij. Det svåra är att klara sig ekonomiskt vidare.
Israel ger bidrag till dem som invandrar, men mindre än förr, bara 700 dollar i månaden i ett halvår. De får inte längre flyttbidrag och det finns en känsla bland ryssar att de inte är riktigt lika välkomna längre. Det uppfattas som Israel har nog av ryssar, men enligt andra uppgifter är det Ryssland som utövat påtryckningar på Israel för att minska utströmmen av unga välutbildade ryssar.
På bokhandelns övervåning fortsätter poeten Vitalij Kabakov sin läsning medan två mammor med sina småbarn undersöker barnbokshyllan en trappa ned.
