Krisåtgärderna under pandemin kostar mindre än väntat
De statliga krisåtgärderna i samband med coronapandemin kostar mindre än väntat, det visar ESV, Ekonomistyrningsverkets nya prognos.
Genrebild.
Lyssna: Krisåtgärderna under pandemin kostar mindre än väntat
De statliga krisåtgärderna i samband med coronapandemin kostar mindre än väntat, det visar ESV, Ekonomistyrningsverkets nya prognos.
– Den stora skillnaden är att effekterna av coronapandemin blir mindre än vad vi räknade med då, dels får vi inte lika stort fall i BNP, och kostnaderna för krisåtgärder blir heller inte lika stora som vi räknade med då, säger Ann Sofie Öberg är biträdande avdelningschef på ESV.
I juni räknade man med ett underskott på enorma 311 miljarder kronor för detta året, nu är den siffran nere på 204 miljarder istället.
Det är fortfarande ett rejält underskott men de summor som man öronmärkte till både omställningsstöd och korttidspermitteringar behövdes inte alls i den omfattningen visade det sig, vilket alltså är en stor förklaring till varför underskottet inte blev som befarat.
Coronapandemin har förändrat mycket, från ett överskott på 22 miljarder förra året så är det nu stora utgifter för Sverige detta speciella år.
Skatteintäkterna beräknas minska med 86 miljarder kronor i år, men det är ändå bättre än vad man befarade i juni, då trodde ESV att den siffran skulle vara drygt 130 miljarder kronor.
Och det handlar alltså om prognoser utifrån att pandemin inte tar ny fart i Sverige och i omvärlden, det säger Ann Sofie Öberg på Ekonomistyrningsverket.
– Prognosen bygger på att det inte blir några generella nedstängningar i Sverige eller i omvärlden i stort utan att återhämtningen fortsätter under andra halvåret här, säger Ann Sofie Öberg.
– Om det blir nya nedstängningar så kan effekten på BNP bli större än vi räknat med men återhämtningen kan också bli större än vad vi räknat med, så det är fortfarande en osäkerhet kring prognoserna.