Ändrade läroplaner klubbade av regeringen
Nu står det klart att antikens historia, nationalsången, Bibeln och psalmer blir kvar i läro- och kursplanerna. Vid regeringens sammanträde igår antogs de förändringar som Skolverket tidigare presenterat.
![](https://static-cdn.sr.se/sida/images/83/a450666b-1a9f-44fc-aa38-9508e67cab53.jpg?preset=api-default-rectangle)
Arkivbilder.
Lyssna: Ändrade läroplaner klubbade av regeringen
Nu står det klart att antikens historia, nationalsången, Bibeln och psalmer blir kvar i läro- och kursplanerna. Vid regeringens sammanträde igår antogs de förändringar som Skolverket tidigare presenterat.
– En viktig förändring är att vi fokuserar på grundläggande basfärdigheter i de lägre åldrarna, så att eleverna ska fokusera på att läsa och skriva, medan det här med analys och reflektion kommer senare upp i åldrarna, på gymnasiet, säger Liberalernas skolpolitiske talesperson Roger Haddad. Förändringarna var en av punkterna i Januariavtalet.
Det har stormat kring de nuvarande läroplanerna och kursplanerna. Orimligt att barn på mellanstadiet ska göra avancerade analyser av skönlitterära texter, har några kritiker tyckt. Där har Skolverket nu alltså föreslagit revideringar som regeringen godkänt.
I andra fall har protesterna gällt Skolverkets försökt att rensa bort kurser, exempelvis i historieundervisningen.
– Deras ursprungliga förslag kritiserade vi ju väldigt hårt, inte minst från Liberalerna kring ämnet historia där man ville stryka antiken, och ämnet musik, där man ville ändra på det här med psalmer, Bibeln och nationalsången. Alla de delarna ligger kvar, säger Roger Haddad.
Men när nya kurser hela tiden tillkommer, samtidigt som det väcker protester när gamla kurser försvinner, då uppstår det, som på byråkratsvenska heter "stoffträngsel". Det vill säga att elevernas scheman räcker inte till för alla ämnen och kurser som Skolverket och politikerna vill ha med.
Därför har Skolverket också fått regeringens uppgift att granska hur timplan och läroplan ska kunna komma i balans. Även det välkomnas av Roger Haddad.
– Det kan också bli aktuellt att man utökar timplanen och helt enkelt lägger in fler timmar, men då är det viktigt att staten är med och finansierar det här eftersom det kostar pengar.
Så en längre skoldag skulle det kunna landa i?
– Det är inte uteslutet. Liberalerna har ju lagt ett antal förslag som innebär att eleverna går längre i svensk skola och internationellt sett så har ju vi kortare skoldagar och vi har långa ledigheter över sommaren.
Coronapandemin har lett till att ikraftträdandet av de nya läroplanerna och kursplanerna flyttats fram ett år, till 1 juli 2021.