LO: Kommunerna behöver mer pengar
Enligt LO-ekonomerna behövs ytterligare 35 miljarder till kommuner och regioner nästa år, och 50 miljarder 2022 för att klara av effekterna av pandemin. Det skriver LO-ekonomerna i sin senaste konjunkturprognos.
Lyssna: LO
Enligt LO-ekonomerna behövs ytterligare 35 miljarder till kommuner och regioner nästa år, och 50 miljarder 2022 för att klara av effekterna av pandemin. Det skriver LO-ekonomerna i sin senaste konjunkturprognos.
– Vi ser att det finns stora behov. Och kommunerna och regionerna drabbas ju hårt utav att skatteunderlaget försämras i år i förhållande till vad man hade förväntat sig. De stöd som finns nu avser ju årets intäkter egentligen, säger Håkan Hellstrand, som är ekonom på LO-ekonomerna.
I LO-ekonomernas senaste konjunkturprognos som presenterades idag står det att den ekonomiska återhämtningen efter pandemin kommer att pågå under flera års tid, och att mer stöd till bland annat kommuner och regioner behövs dom kommande åren.
Däremot konstateras att Sveriges BNP troligtvis inte kommer att krympa med lika mycket som man tidigare befarat. Enligt prognosen sjunker BNP med 5 och en halv procent i år, vilket är en något bättre prognos än den som Konjunkturinsititutet gjorde i slutet av april, där dom förutspådde tapp på 7 procent men något sämre än regeringens prognos på drygt 4 procent, som gjordes i mitten av april.
Men regeringens planer på att sänka A-kassan i januari och att införa lägre arbetsgivaravgifter, där borde regeringen tänka om, skriver LO-ekonomerna. Enligt prognosen kommer arbetslösheten i januari ligga på 10 procent, och lägre a-kassa skulle vara ett hårt slag mot enskilda individer och ekonomin i stort. Och sänkt arbetsgivaravgift för samtliga riskerar att gynna företag som inte drabbats av krisen, skriver LO-ekonomerna i prognosen.
Att finansiera satsningarna kommer Sverige till stor del att kunna göra själv, säger LO-ekonomen Håkan Hellstrand. Och att höja Sveriges statsskuld till över 40 procent av Sveriges BNP ser han inte heller som något problem:
– Vi räknar med ett underskott i dom offentliga finanserna och det innebär ju en ökad upplåning, men vi kan tycka att den nivån man har fastställt på 35 procent bruttoskuld i förhållande till BNP, den är inte given.