EU-ledare överens om återhämtningsfond
Hur stort stöd ska EU ge till länder som drabbats av coronautbrottet? Och ska det ske genom lån eller bidrag? Om det tvistar EU:s ledare. Men på dagens toppmöte kunde de i alla fall enas om att stöd ska ges, genom en återhämtningsfond.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU:s ordförande Charles Michel.
Lyssna: EU-ledare överens om återhämtningsfond
Hur stort stöd ska EU ge till länder som drabbats av coronautbrottet? Och ska det ske genom lån eller bidrag? Om det tvistar EU:s ledare. Men på dagens toppmöte kunde de i alla fall enas om att stöd ska ges, genom en återhämtningsfond.
En återhämtningsfond behövs och det är brådskande, sa toppmötesledaren Charles Michel efter det fjärde coronatoppmötet på bara fem veckor, sade EU:s ordförande Charles Michel.
Fonden ska användas för att bygga upp Europas ekonomier långsiktigt efter krisen. Och vara ett komplement till det mer akuta stödpaket på 540 miljarder euro finansministrarna enades om för några veckor sedan och som ska vara tillgängligt i början av juni.
Ledarna ber nu EU-kommissionen att analysera hur mycket pengar som behövs och komma med konkret förslag, vilket väntas på onsdag nästa vecka. Redan nu är grunderna i det förslaget känt.
Kommissionen vill låna upp pengar på öppna marknaden för att ge stöd till drabbade länder. Dessa lån ska backa upp av garantier från EU-länderna via EU:s sjuåriga långtidsbudget. Det betyder att medlemsländerna går i borgen för varandras skulder.
Därtill vill Kommissionen höja nivån på långtidsbudgeten jämfört med det förslag som nu ligger på bordet.
Men det är många frågor som måste lösas och som EU-länderna är oense om. Först och främst storleken på stödet.
Fattigare länder i syd som har drabbats hårdast av krisen pratar om stöd på uppåt 1 500 miljarder euro, helst i form av direkta transfereringar, det vill säga bidrag. Och om det sker genom lån ska det vara utan tuffa villkor.
Rikare länder i nord, däribland Sverige, vill se lägre summor, inga bidrag utan enbart lån som ska komma med villkor.
– Tillsammans med likasinnade länder har jag framfört våra krav. Den ska vara begränsad i tid och omfång. Et ska vara lån, inte bidrag och den ska leva upp till högt ställda krav om effektivitet och naturligtvis återbetalning.
Den som ska lägga fram förslaget nästa vecka, EU-kommissionens ordförande Ursulua von der Leyen, pratar om en gyllene medelväg.
– Vi måste hitta rätt balans mellan bidrag och lån, sade hon.
Angående storleken, sade hon att det inte handlar om miljarder, utan biljoner.