Arbetsgivarna: Krisavtalet kommer för sent
Korttidsarbete är ett av regeringens svar på coronahotet mot ekonomin. Det innebär att anställda kan gå ned i arbetstid och lön i stället för att företag varslar om uppsägning, och staten är med och betalar.
Lyssna: Arbetsgivarna: Krisavtal kommer för sent
Korttidsarbete är ett av regeringens svar på coronahotet mot ekonomin. Det innebär att anställda kan gå ned i arbetstid och lön i stället för att företag varslar om uppsägning, och staten är med och betalar.
Ett sådant här krisavtal kan komma att vara på plats i slutet av sommaren men det tycker arbetsgivarna i Svenskt näringsliv är för sent.
– Det här förslaget borde alltså ha varit på plats i dag. Det ser vi ju nu med coronan att vi hade behövt det här för att kunna planera, så att 1 augusti är alldeles för sent, säger Mattias Dahl. Vice vd på Svenskt näringsliv.
Vad innebär det för företagen att det här inte finns på plats?
– Det som finns till buds är ju att varsla folk om uppsägning.
Kommer det att bli så?
– I det sämsta utfallet, ja.
Enligt regeringen drar coronaviruset ned den globala tillväxten. För det exportberoende Sverige betyder det att tillväxten blir 0,3 procentenheter lägre i år än vad den annars hade varit, vilket skulle innebära en BNP-tillväxt på 0,8 procent i år, enligt regeringens bedömning.
Fack och arbetsgivare har länge tryckt på för ett mer generöst system för korttidsarbete och nu passar regeringen på att införa det tillsammans med samarbetspartierna Centern och Liberalerna.
I dag måste det vara en djup ekonomisk kris för att företag ska kunna få statligt stöd för att låta personalen gå ned i arbetstid och lön.
I det nya förslaget ska stöd kunna ges till företag som drabbas av allvarliga men tillfälliga ekonomiska problem, ett exempel kan vara coronaviruset, enligt finansminister Magdalena Andersson.
– Det här handlar ju om att det ska vara händelser som ligger utanför företagets kontroll, till exempel ett virusutbrott, säger hon.
Förslaget bedöms kosta 350 miljoner kronor per år i snitt och ska införas senast 1 augusti i år.
– Är det stora oväntade händelser ett år kan det kosta mer och ett annat år med få sådana händelser då kostar det mindre, säger Magdalena Andersson.
Om det införs i augusti, vad hjälper det företag som har det kämpigt nu?
– Det är precis därför vi tittar på möjligheten att införa det tidigare.
Arbetstidsminskningen kan ske till 20, 40 eller 60 procent av ordinarie arbetstid och löneminskningen blir då 12, 16 eller 20 procent av ordinarie lön. Staten står för en tredjedel av kostnaderna under stödperioden som normalt är ett halvår.
LO-facket IF Metalls ordförande Marie Nilsson välkomnar förslaget.
– Sedan hoppas vi också att det kommer att kompletteras med en kompetensutvecklingsdel, för det är en viktig del för våra medlemmar, säger hon.