Sommar betyder nedskräpning
På sommaren, när vi tillbringar mycket tid utomhus, ökar problemet med nedskräpning. Varje år beräknas landets kommuner tillsammans lägga miljardbelopp på att städa upp i stadsmiljöer och i naturen.
Lyssna: "Kostar 2 miljarder per år att städa"
På sommaren, när vi tillbringar mycket tid utomhus, ökar problemet med nedskräpning. Varje år beräknas landets kommuner tillsammans lägga miljardbelopp på att städa upp i stadsmiljöer och i naturen.
I Stockholm har kommunen i år fördubblat antalet sommarjobbande skolelever som arbetar med renhållning. Det berättar Tove Nilsson, enhetschef på Trafikkontoret Stadsmiljö i Stockholm.
– Det är ett sätt att få ungdomarna att förstå att det är viktigt att ta hand om sitt skräp och att det blir finare då, säger Tove Nilsson.
I Stockholm anställdes i år 400 sommarjobbande ungdomar som arbetar med just renhållning. Alltså dubbelt så många som i vanliga fall.
Och kanske är det på sin plats, för under sommarhalvåret, när vi är ute mer, ökar nedskräpningen i våra städer och i naturen. Det är glasspapper, cigarettfimpar, take-away-muggar och mycket annat som slängs på marken.
I Rålambshovsparken i Stockholm sitter 18-åriga Agnes Frid med några kompisar. Hon är bekymrad över nedskräpningen.
– Man ser ju skräp i vattnet hela tiden och på gator. Det ser ju inte så fint ut, men det är farligt också tror jag. Det försvinner ju inte om vi inte tar bort det liksom, säger Agnes Frid.
Enligt Skräprapporten som kom tidigare i år, och som stiftelsen Håll Sverige Rent ligger bakom, tycker en majoritet av svenskarna att nedskräpningen är ett problem, men samtidigt uppger väldigt få att de själva skräpar ner.
Johanna Ragnartz är VD på Håll Sverige Rent och hon menar att skräpet skadar miljön, men också att det medför stora kostnader för samhället.
– Vi uppskattar att det kostar ungefär 2 miljarder per år att städa och vi tycker att de pengarna kan användas på bättre sätt, för det är ju skattepengar, säger Johanna Ragnartz.
Men det är inte bara höga kostnader som nedskräpningen för med sig enligt Johanna Ragnartz.
– Vi vet att människor tycker att en nedskräpad miljö också är en otrygg miljö. Och en otrygg miljö gör att man vill inte gå ut i den. Så i förlängningen är det faktiskt en demokrati-fråga, säger Johanna Ragnartz.