Informationen om terrorhot mot Stockholm väcker frågor om samarbete
Underrättelseinformation som fanns i ett annat EU-land om terrorhot mot Stockholm före dådet mot Drottninggatan förra året väcker frågor om hur samarbetet egentligen ser ut i Europa.
Arkivbild. Lastbilen bärgas bort efter att den dragits ut från Åhléns varuhus på Drottninggatan i Stockholm.
Lyssna: terrorhot mot Stockholm känt DE
Underrättelseinformation som fanns i ett annat EU-land om terrorhot mot Stockholm före dådet mot Drottninggatan förra året väcker frågor om hur samarbetet egentligen ser ut i Europa.
Säpo säger att man inte nåtts av uppgifterna, som en specialpolis i Europa berättar för Ekot om.
Terrorforskaren Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan säger att samarbetet mellan olika europeiska säkerhetstjänster är invecklat.
– Det är ett ganska komplicerat lagarbete. Det är inte så att man släpper på alla uppgifter, snarare gör man bedömningar om vad som kan vara relevant för ett speciellt land. Och det här sker hela tiden och det sker om individer, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.
En erfaren specialpolis i ett annat EU-land berättar för Ekot att hans enhet bara några dagar före dådet mot Drottninggatan förra året fick analyserad information på ett möte om att en cell eller attentatsman som sympatiserade med IS kunde attackera en gata i Stockholm med många människor. Polisen uppger inte något namn på IS-anhängare. Han känner inte till om cheferna lämnat uppgifterna till Sverige men säger att det är rutin. Terrorforskaren Magnus Ranstorp bedömer att underrättelserna kom från signalspaning. Fredrik Hallström, biträdande enhetschef inom kontraterror vid Säpo säger att ingen sådan information nått myndigheten före attacken.
Roger Haddad riksdagsledamot från Liberalerna anser han att man behöver se över om underrättelsesamarbetet i Europa behöver utvecklas med tanke på Ekots uppgifter.
– Det är uppenbart att samarbetet underrättelsetjänsterna inom Europa och i synnerhet EU inte fungerar tillräckligt bra, säger Roger Haddad.
Han anser också att det hastar med större möjligheter till hemlig dataavläsning i Sverige som i andra EU-länder och att Sverige behöver ta mer initiativ i EU när det gäller bekämpning av terror och radikalisering.
Ekot skyddar polisens identitet och uppger inte vilket land eller vilken polisenhet det är.