Alla brottsoffer inte identifierade efter attacken på Drottninggatan
I utredningen efter terrordådet på Drottninggatan i april har 150 brottsoffer nu identifierats. Men fortfarande finns fler personer som utsattes för livsfara som man inte kunnat hitta, säger vice chefsåklagare Hans Ihrman i en intervju med Ekot.
Lyssna: "Finns fler personer som varit i livsfara"
I utredningen efter terrordådet på Drottninggatan i april har 150 brottsoffer nu identifierats. Men fortfarande finns fler personer som utsattes för livsfara som man inte kunnat hitta, säger vice chefsåklagare Hans Ihrman i en intervju med Ekot.
– Dessvärre har vi inte lyckats fullt ut. Det finns fortfarande personer som vi genom filmer kunnat konstatera befunnit sig i livsfara men som vi ännu inte kunnat identifiera, säger Hans Ihrman.
Enligt utredningen fanns ungefär 1 000 personer på Drottninggatan där den misstänkte Rakhmat Akilov körde lastbilen innan den kraschade in i fasaden på varuhuset Åhléns. Av dessa har man nu, snart sex månader efter attentatet, identifierat 150 personer som man bedömer som brottsoffer.
– Utredningen har ju syftat till att försöka kartlägga vilka personer som befunnit sig i lastbilens direkta färdväg och som av tillfälligheter kunnat kasta sig undan och klara livhanken. Dessutom finns personer som inte direkt stått i lastbilens körriktning men ändå stått på ett sådant sätt att de svävat i livsfara, konkret genom att lastbilen kört på föremål som flugit genom luften och därigenom skapat en livsfara, berättar Hans Ihrman.
Han utvecklar också hur man arbetat för att hitta personerna:
– De här personerna har vi försökt identifiera för att hålla förhör och skaffa bevisning för vad de har varit med om, och i vissa fall har vi haft hjälp av butikernas övervakningskameror som har kunnat ge stöd för olika berättelser om var de har befunnit sig. De här filmerna har ju kunnat utvisa hur nära de här personerna ha varit. Det har varit ett mödosamt arbete att länka ihop de här filmerna med berättelser från personer som blivit berörda.
Enligt Hans Ihrman har man i det arbetet också ställts inför hur olika människor reagerar när de utsätts för situationer som ett terrordåd.
– Vi har ett exempel på en person som stod i lastbilens direkta färdväg som kastade sig undan i sista sekund. Den personer har till polisen sagt att den befann sig inne i en butik när det hände, och det är väldigt talande för hur en människa kan reagera vid en sådan här situation.
Vad blev reaktionen då sen när ni visade filmen?
– Det är ju en väldigt stark reaktion så klart när man får det här återuppspelat för sig och man ser sig själv på en film och hur nära det egentligen var.
Fem personer dödades i attentatet och runt 15 skadades. Filmer från övervakningskameror visar hur lastbilen fullkomligt rusar fram på Drottninggatan. Enligt vice chefsåklagare Hans Ihrman är en förklaringen till att inte fler dödades de betonglejon som stod utställda på Drottninggatan. I utredningen har många berättat att de hört ett högt ljud, som kom från att ett av lejonen fastnade under lastbilen.
– En viktig omständighet är de här betonglejonen som varit utplacerade på Drottninggatan, de har inte hindrat lastbilen, men de har bromsat upp och har i något fall kilats fast under lastbilen. Det har i sin tur framkallat ett väldigt starkt ljud, och det har flera personer berättat om, att man reagerat just på ett mycket starkt ljud likt att man kör en vägskrapa i betongen. Det här tror jag har räddat många människor.
Även de bänkar som stod utplacerade i mitten på Drottninggatan har haft betydelse för att inte fler blivit påkörda, enligt Hans Ihrman.
– De här bänkarna har då tvingat Akilov att välja att köra antingen vänster eller höger om bänkarna och det har gjort att man inte kunnat zickzacka med parkbänken som man gjorde i Nice.