2016 – värderingarnas återkomst i politiken
Ekots Tomas Ramberg sammanfattar det politiska året.
Lyssna: "Debatten om värderingar har blossat upp väldigt kraftigt"
Det var inte länge sedan det klagades över att ideologierna var döda och alla partier lika. Som inför det senaste riksdagsvalet, då debatten sällan handlade om värderingar, utan oftare om ekonomisk stramhet och regeringskunnande. Men 2016 var året då värderingarna kom tillbaka med besked, summerar Ekots Tomas Ramberg det inrikespolitiska året.
Inför sitt tal på den politiska veckan i Almedalen plockade Kristdemokraternas ledare Ebba Busch fram ordet "värderingskris". Oavsett vad KD-ledaren syftade på känns begreppet träffande, det är många etablerade värderingar som har krisat i år.
- Gröna värderingar: Miljöpartiets ledning har varit upptagna med att försöka förklara vilka som egentligen är partiets kärnvärden efter två år av brutal regeringserfarenhet. Ett pressmeddelande häromdagen kan tjäna som symbol för partiets värderingsresa. Miljöminister Karolina Skog (MP) meddelade att planerna på en stor vindkraftpark i Hanöbukten stoppas eftersom det militära försvarets intressen väger tyngre. Partiledningen beskriver det nya som "visionär realism". Rätt många väljare hänger inte med i den senaste idéutvecklingen.
- Humana värderingar: Politiker som, likt statsministern, förra året höll brandtal för våra skyldigheter att ta emot de medmänniskor som drabbas av det långa och brutala kriget i Syrien har nu svängt och förklarar att våra system är hotade av för många flyktingar. "Allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet" som det heter när den rödgröna regeringen motiverar ID-kontroller av människor som närmar sig Sverige. 2016 handlade debatten om huruvida den strama flyktingpolitiken ska permanentas eller lättas så småningom.
- Svenska värderingar: Det dominerande temat i Almedalen sommaren 2016 men också ett uttryck som blev svårare att förstå ju mer det undersöktes. Det är jämställdhet sa några, flit och arbete sa andra, rättvisa och jämlikhet sa en tredje. Medan en fjärde frågade sig om detta verkligen var svenska uppfinningar. Det enda som blev riktigt tydligt var att invandrare, särskilt de med muslimsk tro, borde lära sig mera om svenska värderingar. Och att det är fint att tala om nationella värden igen men kris för värden som internationalism och globalisering.
- Identitetsfrågornas och multikulturalismens kris: Att angripa identitetspolitik och genusteori blev snudd på okontroversiellt. Också inom vänstern växte kritiken. MP anklagades även internt för att härbärgera ojämställda och odemokratiska synsätt i toleransens namn. Debatt om hederskultur och muslimsk kvinnosyn ledde till en konflikt i Vänsterpartiets riksdagsgrupp.
- Moderata värderingar: Moderaternas värderingskris var dubbel. Först bytte de politik. Sen kände de sig tvungna att övertyga väljarna om att de bytt på riktigt och inte bara följt vinden. Människor som 2014 stod och applåderade när Fredrik Reinfeldt bad oss öppna våra hjärtan för krigsflyktingar förklarade nu att både han och de haft fel i många år.
- Borgerliga värderingar: Det var länge sedan borgerligheten var så delad i värderingsfrågor. Sakpolitiskt hade de flesta har bäring på nationalism och invandring. Skillnaden mellan liberala och konservativa värderingar blev tydligare, där de förra trängdes tillbaka till förmån för de senare. Partipolitiskt tog det sig uttryck i vilket förhållande allianspartierna bör ha till SD. Särskilt viktigt i regeringsfrågan där allianspartierna misslyckades med att ge ett gemensamt svar. Borgerlighetens kris understryks av att alliansens opinionssiffror är svaga.
- Sverigedemokratiska värderingar: Jimmie Åkessons parti har flyttat sig på värderingsskalan. Självbilden att SD är ett parti som står över de politiska blocken har varit i kris sen valet. Partiet tar tydligt ställning för en regering med M och KD. Och rör sig högerut i klassiska höger-vänster-frågor som skattepolitik och arbetsrätt. Väljarundersökningar visar också att stram invandringspolitik blivit en högervärdering.
- Bristen på framtidstro: Den kanske svåraste värderingskrisen rör framtidstron. Det vanliga sambandet mellan uppåtgående ekonomiska kurvor och växande framtidstro verkade satt ur spel under året. Människor såg mörkt på framtiden och i debatten hävdades det ofta att pessimismen göder högerpopulistiska strömningar. Trump och Brexit fick tjäna som varnande exempel alternativt hopp om förändring beroende på politisk tillhörighet.
- Regeringsmaktens kris: Socialdemokraterna har historiskt profilerat sig som det regeringsdugliga partiet. Nu leder S en historiskt svag regering. Dess ekonomiska politik är helt beroende av att riksdagens oppositionella majoritet avstår från att gå samman. I andra frågor har regeringen röstats ner. I en så central fråga som vinster i välfärden planerar regeringen med öppna ögon för ett nederlag. Som om landets regering vore en åsikt bland andra. I den kommande valrörelsen kommer inget regeringsalternativ att kunna framställa sig som mästare i regeringsduglighet. Kanske får vi ett val om värderingar.
Årets utveckling i väljaropinionen pekar, trots vissa förskjutningar, fortsatt mot ett svårhanterligt valresultat 2018. Räkna därför med att både regeringssidan och allianspartierna under 2017 tar initiativ för att försöka skaka om oss. Troligen i god tid före valåret.