Ett skifte i Eritreas politiska retorik
Eritreas utrikesminister Osman Saleh säger till fransk radio att den fängslade svenska journalisten Dawit Isaak är vid liv.
Lyssna: "Öppnare retorik från Eritreas regering"
I en intervju med franska radion har Eritreas utrikesminister bekräftat att Dawit Isaak lever och att han troligen kommer att friges.
– Jag tycker det är jättebra. Att de ens nämner hans namn är jättebra, säger Dawit Isaaks dotter Bietelhem Isaak.
Dawit Isaak är Sveriges enda samvetsfånge. Det var femton år sedan han fängslades i Eritrea och fortfarande har inget åtal väckts.
Björn Tunbäck är styrelseledamot av Reportrar utan gränser och har i över tio år arbetat för att Dawit Isak ska friges. Han ser positivt på uttalandet från utrikesministern.
– Det är självklart väldigt bra att utrikesministern säger såhär. Och han öppnar ju också för frigivning.
Är det här ett skifte i retoriken från den eritrianska regeringen?
– Det kan nog ses som så. Sedan ett år lite drygt har de börjat släppa in utländska journalister. Det har funnits en process mot en större öppenhet, men det sitter fortfarande uppemot 10 000 politiska fångar i landet. Så även om man har börjat prata öppnare och visat en öppnare attityd så är ju grundproblemet kvar, säger Björn Tunbäck.
Just idag lägger FN:s undersökningskommission för mänskliga rättigheter i Eritrea formellt fram en rapport med förödande kritik mot Eritreas regering, militär och rättsväsende och president.
När Sheila B. Keetharuth, särskild rapportör för kommissionen, sammanfattade kritiken i FN i maj uppmanade hon Eritreas regering att att upphöra med bland annat utomrättsliga avrättningar, påtvingade försvinnanden, tortyr, olaga frihetsberövande, sexuellt våld och tvångsarbete.
Allt fler flyr eritreaner lämnar nu landet, enligt FN flyr 5 000 eritreaner varje månad. Björn Tunbäck på Reportrar utan gränser tror att det kan va ett skäl till att regimen nu ändrar retorik.
– Jag tror helt enkelt att de har ett akut problem. De behöver folk, de måste göra något för att vända utvecklingen och samtidigt passar det EU som vill minska migrationsströmmen till EU. Därför tror jag att det kan finnas något sorts samspel här, säger Björn Tunbäck.