Skrotad MSB-enkät väntas kosta 15 miljoner
Den nedlagda coronaenkäten från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, väntas kosta omkring 15 miljoner kronor. MSB varnades för Amazon som leverantör men valde ändå att fortsätta med nätjätten, enligt handlingar som Ekot har tagit del av.
Den nationella covid-enkäten skulle besvaras bia mobilen.
Lyssna: Skrotad MSB-enkät väntas kosta 15 miljoner
Den nedlagda coronaenkäten från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, väntas kosta omkring 15 miljoner kronor. MSB varnades för Amazon som leverantör men valde ändå att fortsätta med nätjätten, enligt handlingar som Ekot har tagit del av.
Den digitala covid-enkäten som MSB började jobba på i mars är nu nedlagd, enligt en slutrapport som Ekot har tagit del av.
Därmed blir det ingen nationell kartläggning över symptom, ett projekt som har mottagit omfattande kritik redan under förberedelserna.
Anledningen är att Folkhälsomyndigheten till slut inte såg något behov av en nationell informationsinsamling, ett beslut som har kritiserats av MSB:s generaldirektör Dan Eliasson.
Enligt Folkhälsomyndigheten riskerade projektet att belasta vården ytterligare eller att personuppgifter skulle hamna i fel händer.
I handlingar som Ekot har tagit del av framgår det att MSB varnades av externa jurister om riskerna med att lagra data hos Amazon Web Services.
Detta eftersom rättsläget var oklart och informationen eventuellt kunde lämnas ut till USA om det skedde en myndighetsbegäran. Det var därför inte säkert att datan skulle förbli i Sverige, vilket var MSB:s uttalade mål.
Efter varningen valde MSB ändå att fortsätta med Amazon som leverantör.
– De här kapacitetsfrågorna var väldigt viktiga. Där var Amazon ett företag som klarade att leverera på en annan nivå och på kortare tid än någon annan, säger Svante Werger, särskild rådgivare på MSB.
Det nedlagda projektet har hittills kostat MSB 14 miljoner kronor och kostnaderna väntas enligt myndigheten stiga till totalt 15 miljoner kronor.
Andra leverantörer i projektet var nätjätten Google och den svenska identifieringsappen BankID. Båda dessa skulle få ta del av personuppgifter, och i Googles fall rörde det sig om användarnas ip-adresser, som skulle komma att lagras på amerikanska servrar.
Sårbarheterna i uppläggen med Google och BankID granskades aldrig av någon extern aktör.
– Jag känner för egen del att jag inte på något sätt skäms för att vi drog full fart i det här arbetet för att försöka snabbt få fram någonting som skulle kunna vara till stöd för smittohanteringen i Sverige, säger Svante Werger.