Så vill kommuner arbeta med IS-återvändare
Flera kommuner förbereder nu hur man ska arbeta om det kommer tillbaka svenskar som anslutit sig till terrorgruppen IS, och arbetet skiljer sig mellan olika kommuner.
Lyssna: Så vill kommunerna arbeta med återvändare från IS
Flera kommuner förbereder nu hur man ska arbeta om det kommer tillbaka svenskar som anslutit sig till terrorgruppen IS, och arbetet skiljer sig mellan olika kommuner.
Efter att terrorgruppen IS trängdes tillbaka i Syrien förra året har flera kommuner sett över hur man ska arbeta om det kommer tillbaka personer som rest för att ansluta sig till gruppen.
När det gäller barn har kommuner en skyldighet att utreda om det kommer en orosanmälan om att ett barn far illa. När det gäller vuxna har kommuner inte samma lagstöd att agera, men har ändå ett ansvar att ge stöd till personer som behöver det. Här har olika kommuner landat i olika slutsatser om hur man ska arbeta.
I Linköping kommer kommunen söka upp vuxna personer som kommer tillbaka, berättar Håkan Carlberg, som är samordnare mot våldsbejakande extremism i Linköping.
– Vi har i vår instruktion skrivit att vi kommer ta kontakt med de personer som vi får kännedom om som kommer tillbaka och erbjuda den hjälp som vi har i kommunen som är på frivillig basis.
Enligt honom handlar det om att erbjuda samma stöd som man erbjuder personer som vill lämna kriminella nätverk.
– Vi ser väl att vi har en skyldighet att även erbjuda den här hjälpen till personer som varit i sådana här extrema miljöer där man har radikaliserats, säger han.
I den instruktion som man tagit fram i Linköping står också att kommunen ska göra polisanmälan om det kommer fram uppgifter som gör att man kan misstänka att en person varit delaktig i till exempel krigsbrott eller terrorbrott.
I Stockholm har man tidigare haft ett arbete där man sökt upp personer som enligt polisens uppgifter misstänks ha anslutit sig till våldsbejakande grupper utomlands. Men om det kommer personer nu är bedömningen att det i första hand inte kommer vara kommunen som arbetar med dem, säger Christina Kiernan, samordnare mot våldsbejakande extremism i Stockholm.
– Stöd från socialtjänsten kräver att man är motiverad och vill ha det stödet själv och det ska också Säkerhetspolisen och polisen avgöra om det är lämpligt att den här individen träffar socialtjänsten, så jag ser inte att det är en primära åtgärden, säger hon.
Christina Kiernan säger att hennes bild är att det främst kommer vara en fråga för polisen om det kommer tillbaka vuxna.
– Nu pratar vi om individer som varit i Syrien under en tid då det varit mycket tydligare att man varit där för att strida för sin sak.
I Örebro och Malmö får personer som vill själva söka stöd av kommunen. Också där säger man att det till exempel kan handla om samma typ av stöd som personer som vill lämna kriminella gäng kan få.
Men Sven-Göran Wetterberg som är samordnare mot våldsbejakande extremism i Örebro, säger att hans bild är att det finns för lite erfarenhet och kunskap om vilka metoder som fungerar när det gäller att få personer att lämna våldsbejakande islamistisk extremism.
– Om man kommit så långt att man vill ta ett steg från den här världen så behöver man mycket stöd, och återfallsrisken är stor. Det är svårt att kunna göra det som en egen liten kommun, vi har inte mycket erfarenhet, så en nationell sådan verksamhet tror jag skulle vara till stor hjälp, säger han.