Ingen stödlinje för anhöriga till radikaliserade
Rädda Barnens orostelefon mot våldsbejakande extremism har lagts ned efter att ha förlorat finansieringen. Med den försvann också den enda fristående telefonlinjen för anhöriga att få stöd när familjemedlemmar riskerar att radikaliseras.
Om du som orolig anhörig inte vill ta kontakt med en myndighet, finns ingen stödjour.
Lyssna: orostelefonen utan finansiering
Rädda Barnens orostelefon mot våldsbejakande extremism har lagts ned efter att ha förlorat finansieringen. Med den försvann också den enda fristående telefonlinjen för anhöriga att få stöd när familjemedlemmar riskerar att radikaliseras.
Om du är rädd för att en familjemedlem håller på att radikaliseras men inte vill ta kontakt med en myndighet eller socialtjänsten finns det i dag ingen stödjour.
De som finns, bland annat den telefonlinje som drivs av Centrum för våldsbejakande extremism, riktar sig till yrkesverksamma och dit kan inte privatpersoner vända sig anonymt.
– I dagsläget finns det inget nationellt stöd till föräldrar eller anhöriga som har ett barn som är i radikalisering. Anhöriga är en viktig grupp när det kommer till att förebygga våldsbejakande extremism och nu missar vi den gruppen i stor utsträckning, säger Ola Mattsson, Sverigechef för Rädda Barnen.
Finansieringen av Orostelefonen drogs in förra året och Rädda Barnen uppmanades istället att söka bidrag från Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF).
Men några nya pengar blev det inte. Orsaken är att en permanent jourlinje som Orostelefonen faller utanför den typ av verksamheter som myndigheten stödjer. Det säger Lena Nyberg som är generaldirektör för MUCF.
– Vi utgår från den förordning som vi har att grunda våra beslut på och enligt den ska vi fördela ut medel till projekt. Det här är en otroligt viktig verksamhet men det är inte ett projekt. Det här är en normal verksamhet som behöver finansiering långsiktigt, säger Lena Nyberg.