Fler skjul behövs för att klara flyktingströmmen
I Bangladesh finns en stor oro för att myndigheterna på sikt inte ska klara att ordna boende för de över 600 000 människor från den muslimska minoritetsgruppen rohingya, som drivits bort från Burma.
Skjulen som flyktingarna bor i är provisoriska.
Rohingyer som tagit sig från Burma till Bangladesh köar för att få hjälp.
Lyssna: "Om en cyklon sveper förbi kommer inte ett enda skjul finnas kvar"
I Bangladesh finns en stor oro för att myndigheterna på sikt inte ska klara att ordna boende för de över 600 000 människor från den muslimska minoritetsgruppen rohingya, som drivits bort från Burma.
Skjulen som flyktingarna bor i är provisoriska.
Vår migrationskorrespondent har pratat med vice chefen för regionen kring Cox's Bazar, Mohammed Mahidur Rahman:
– Vi har stora svårigheter med att få ut material för att bygga skjul, säger Mohammed Mahidur Rahman som tar emot i sitt arbetsrum på Regionkontoret mitt i Cox's Bazar.
Här är ändlöst med människor och travar med papper. På gatan utanför byggnaden med mögelfläckar är ett myller av färger.
Bangladeshier sitter lugnt i rummet i rader medan han talar i telefon och svarar på min fråga om vad som är den största utmaningen för myndigheterna:
– Många rohingya är barn och det börjar bli vinter och kallt, så att skydda dem från lunginflammation och andra köldrelaterade sjukdomar kommer att bli svårt, svarar han.
Skjulen består av bamburör med tunn svart plast som väggar, tak och golv och flyktingarna har inga madrasser som skyddar mot marken.
Området här i södra Bangladesh drabbas ofta av naturkatastrofer och framåt mars börjar regnperioden igen.
– Om en cyklon sveper förbi kommer inte ett enda skjul finnas kvar. Skjulen kommer att vara borta på bara några timmar, säger vice regionchefen och uttrycker oro och en viss vanmakt.
Biståndsorganisationerna arbetar hittills utifrån en halvårsplan, men de flesta tycks tänka att de toppdiplomatiska diskussionerna inte kommer att leda till att rohingyerna välkomnas tillbaka till Burma utan blir kvar här.
Sammantaget handlar det om uppemot en miljon människor, säger Mohammed Mahidur Rahman, nästan lika många som hela Europa tog emot 2015.