Bakgrund: Därför är Jemen en av vår tids värsta katastrofer
Ruiner efter Saudikoalitionens flygbombning i huvudstaden Sanaa i februari.
Lyssna: Bakgrund Jemen
En av de värsta humanitära katastroferna i modern tid. Eller ett helvete på jorden som, Sveriges Radios korrespondent Johan-Mathias Sommarström uttryckte det. Han var på plats i Jemen tidigare i år och så här sa han om sina upplevelser i en krönika då.
– Här möter jag människor vars släktingar på andra håll i landet riskerar att dö av svält. Här möter jag människor som förlorat alla sina närmaste i strider eller av bomber. Här möter jag människor som förlorat allt, sina familjer, sina hem, sina arbeten, sin trygghet, allt utom sina egna liv. Här möter jag ögon som inte längre orkar le.
Men varför blev det så?
Jemen var redan innan kriget bröt ut för snart fyra år sedan ett fattigt land. Det är beroende av import. Runt 90 procent av all mat och förnödenheter importeras utifrån. När kriget bröt ut, främst mellan huthirebeller och regeringssidan, stryptes tillförseln.
Bakgrund till konflikten
Redan år 2011 blev det oroligt i landet. I samband med den arabiska våren tvingades den dåvarande diktatorn Ali Abdullah Saleh att avgå. Abed Rabbo Mansour Hadi tog över ledarskapet. Men trots det nya styret fanns det fortfarande de som var lojala mot den tidigare diktatorn. Inte minst inom armén. Dessutom hade den tidigare diktatorn Saleh, allierat sig med sina tidigare fiender – Huthierna.
Huthirebellerna
Huthirebellerna är en shiamuslimsk grupp som främst håller till i den norra delen av Jemen. De stöds av Iran och Hizbollah. De vill bland få större självbestämmande i sina områden i norr. De strider också mot den sunnimuslimska falangen som de menar utgör ett hot mot deras religiösa och kulturella traditioner.
Allians med Saudiarabien
2014 startade de en statskupp och tog kontroll över huvudstaden Sanaa. I februari 2015 drev houthierna Hadi från Sanaa och han flydde till Saudiarabien där han sökte stöd. 2015 började Saudiarabien bomba huthier för att återta kontrollen över landet. Kriget var nu ett faktum.
Men 2017 bestämde sig Saleh, den tidigare diktatorn som hade valt att samarbeta med huthierna, för att samtala med Saudiarabien. Kort därefter dödades han av huthirebellerna.
Så å ena sidan finns huthirebeller som stöds av Hizbollah och Iran – å andra sidan, regeringssidan och den saudiledda koalitionen.
Men det finns också andra aktörer. Inhemska grupper, stammar, partier som också är inblandade i kriget. I kläm, hamnar civila.
Civilas situation
Sedan konflikten bröt ut har tiotusentals människor dödats i striderna. Många har svultit ihjäl eller dött av sjukdomar till följd av varubristen. Barn drabbas hårt. En sammanställning från Rädda Barnen visar att 85 000 barn kan ha dött i Jemen bara på grund av svält. Sjukvård och andra hjälpinsatser når inte fram. Tusentals människor har redan dött i kolera, och brist på rent vatten och sjukvård. Samtidigt pågår striderna vid hamnstaden Hodeida. Hamnstaden är nödvändig för varutillförseln. Flera försök till fredsavtal har misslyckats, senast nu i september.
Nytt hopp
Men nyligen tändes en liten gnista hopp. Nya fredssamtal ska hållas inom kort – den här gången i Sverige. Och den jemenitiska regeringen har tackat ja till samtalen. Samtidigt fortsätter bombningarna.
Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent sa så här i en krönika, i samband med att han var i landet, tidigare under året:
– Men här som i alla andra krig jag varit har barnen en sak kvar, en sak gemensamt. De har kvar sina drömmar. Om att bli datatekniker, läkare eller lärare. Ibland tänds den där lilla gnistan i annars matta ögon, gnistan av ett hopp om en bättre framtid- för hur svårt traumatiserade den än är, fortsätter de att drömma.