Mindre datalagring försvårar hundratals ärenden hos Säpo
Uppgifter om vem vi ringer och SMS:ar kan vara viktig information för Säpo. Arkivbild.
Lyssna: "Bristen på uppgifter påverkar i princip alla ärenden"
I väntan på ny lagstiftning så måste telebolagen inte längre lagra vissa uppgifter om abonnenternas tele- och datartrafik. Och bristen på sådana uppgifter ställer till stora problem för den svenska säkerhetspolisen.
Förra året föreslog en utredning en ny lag för hur telebolagen ska tvingas lagra uppgifter om abonnenternas tele- och datatrafik, efter att EU dömt ut de tidigare reglerna.
Men det nya lagförslaget dröjer, och att bolagen inte lagrar uppgifterna som innan försvårar hundratals ärenden, säger Johan Olsson, operativ chef för Säkerhetspolisen.
– Det är hundratals ärenden det påverkar för oss, det påverkar arbetet varje dag, i allt från centrala statsledningen, terrorism och kontraspionage eftersom det här är grunden i underrättelsearbetet, säger Johan Olsson, som är operativ chef hos Säkerhetspolisen.
Tidigare lagrade telebolag och bredbandsleverantörer vissa uppgifter om tele- och datatrafik i minst sex månader, men efter att EU-domstolen 2016 slog fast att de svenska reglerna stred mot EU-rätten, lagras inte längre uppgifterna på samma sätt.
Enligt Johan Olsson är det stor skillnad mellan hur olika bolag gör. En del lagrar betydligt kortare än innan, och andra lagrar inte alls.
– Det kan handla om att vi får en uppgift om att en person i Sverige har kontakter med den del av IS som planerar attentat i Europa, säger Johan Olsson på Säpo, och fortsätter:
– Vi får en uppgift om att det här telefonnumret som finns i Sverige har kontakt med de här personerna, då måste vi kartlägga individen och telefonnumret och då är vi helt beroende av att kunna se den här historiska datan.
Det kan till exempel handla om var personen varit, vilka telefonnummer den varit i kontakt med.
– När vi inte har det, då blir det mycket svårt att kartlägga de här individerna, säger Johan Olsson.
– När vi har ett attentat, det första vi gör är att titta i telefonen, vilka andra har personen talat med, vilka andra kan vara inblandade eller tänkas utföra ytterligare attentat.
– Allt det där förlorar vi ju i förmåga när datalagring inte sker som förut, så att det här är oerhört problematiskt som vi ser det, säger Säkerhetspolisens operative chef.
Förra året föreslog en utredning nya regler för datalagring som inte skulle stå i strid med EU-rätten. Beskedet från regeringen före valet var att de arbetade med en lagrådsremiss i frågan.
Och att det ännu inte finns några nya regler om lagring är olyckligt menar Johan Olsson.
– Som världen har utvecklats och som hotbilden ser ut, så är det mycket olyckligt att vi förlorar en förmåga som vi haft i många många årtionden, och som har varit väldigt viktig.
– Den är viktig för oss, den är viktig för polismyndigheten, för alla brottsbekämpande myndigheter, så vi vill helt enkelt ha det som det var tidigare, säger Johan Olsson på Säkerhetspolisen.