Trög start för utbildningsplikten
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).
Lyssna: Utbildningsplikten har satt få nyanlända i skolbänken
Utbildningsplikten för nyanlända som regeringen införde vid årsskiftet har fått en trög start. Hittills i år har knappt 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt men endast 90 av dem har påbörjat studier.
Utbildningsplikten innebär att nyanlända som saknar en gymnasieutbildning och som på grund av sina korta utbildning inte bedöms kunna komma i arbete under sin tid i Arbetsförmedlingens etableringsprogram kan anvisas att söka och påbörja studier. Den som inte följer anvisningen kan få sin etableringsersättning indragen.
Utbildningsplikten infördes vid årsskiftet och i juni bedömde Arbetsförmedlingen att knappt 5 500 personer omfattades, men bara 90 av dem har påbörjat studier.
– Det står väl klart att vi har varit lite optimistiska i hur snabbt man har kunnat implementera reformen. Vi vet ju av erfarenhet att när vi gör större reformer som involverar både arbetsmarknadspolitiken och kommunerna så är det ofta trögt i starten, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).
Ansvaret för utbildningsplikten delas mellan Arbetsförmedlingen som bedömer vem som omfattas och kommunerna, eftersom de anvisade studierna huvudsakligen sker inom den kommunala vuxenutbildningen.
Enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson är en av orsakerna till den tröga starten att det tar tid för kommunerna att bygga upp en kapacitet för att kunna ta emot alla ska påbörja studier.
– När jag pratar med kommunerna så säger de att de behöver tid för att ställa om och erbjuda rätt sorts utbildningar. Sen vet vi att en del av de personer som omfattas av utbildningsplikten inte är redo att påbörja en utbildning utan kan behöva olika stödjande eller studieförberedande insatser först.
Målet med utbildningsplikten är att den som behöver ska läsa in en komplett gymnasieutbildning. Något som ungefär hälften av de nyanlända som är inskrivna i det så kallade etableringsprogrammet hos Arbetsförmedlingen saknar.
– Det är en strukturellt viktig reform där vi ökar kraven på individen men även möjligheterna. Det är också en stor och svår reform och det kommer ta lite längre tid än vi trodde, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.