Löfven deltar i EU:s krismöte om migration
På söndag träffas drygt tio EU-länder — inklusive Sverige — i Bryssel.
Lyssna: Löfven till Bryssel App
Statsminister Stefan Löfven kommer att delta på söndagens informella Eu-toppmöte om migration.
Åtta länder var från början inbjudna av EU-kommissionens ordförande Jean Claude Junker för att "hitta europeiska lösningar inför kommande Europeiska råd"
På torsdag och fredag nästa vecka möts EU:s 28 stats- och regeringschefer för EU-toppmöte i Bryssel, men innan dess så hålls ett krismöte om migration.
På söndag träffas drygt tio EU-länder — inklusive Sverige — i Bryssel.
Det är EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker som har kallat till ett informellt toppmöte i helgen med länder som är "intresserade av att hitta europeiska lösningar inför kommande Europeiska råd".
Fler och fler länder har anslutit sig, däribland Tyskland, Frankrike, Grekland, Italien, Malta, Spanien, Österrike, Nederländerna och Danmark. Även statsminister Stefan Löfven (S) kommer att delta i det informella mötet.
Fokus ligger på stärkt gränskontroll och att stoppa asylsökande från att röra sig mellan EU-länder. Något som kan hjälpa Tysklands förbundskansler Angela Merkel att avvärja en regeringskris.
Nästa vecka träffas alltså EU:s 28 stats- och regeringschefer för EU-toppmöte i Bryssel. Utsikterna att de ska lyckas enas om en ny gemensam asylpolitik för EU ser dystra ut.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel har särskilt intresse av att minitoppmötet ger resultat. Hon har fått fram till den 1 juli att hitta en europeisk lösning på den fråga som hennes regeringspartner, bayerska CSU, höll på att stjälpa hela koalitionssamarbetet på tidigare i veckan.
CSU kräver att asylsökande som redan registrerats i ett annat EU-land ska direktavvisas vid den tyska gränsen.
Merkel vet att om Tyskland genomför detta på egen hand kan hon sätta igång en dominoeffekt, där land efter land inför gränskontroller och stoppar asylsökande vid gränsen.
I det utkast till överenskommelse som Juncker förberett inför söndag står att asylsökande inte har rätt att välja vilket land de vill söka asyl i. Flera av förslagen går ut på att ta bort incitamenten för att resa vidare till ett annat medlemsland.
Till exempel att asylsökande då blir av med socialt stöd. Polis och transportbolag ska även kontrollera buss- och tågstationer, liksom flygplatser.
Andra förslag handlar om stöd till länder i Nordafrika och att stärka EU:s kust- och gränsbevakning. Gränsstyrkan föreslås gradvis skalas upp till 10 000 personer till 2020.
Om EU:s Dublinregler hade fungerat skulle alla som kommer till EU söka asyl i det första EU-land de kommer till, och stanna kvar där tills ansökan behandlats klart. Men efter flyktingströmmen 2015 fungerar inte systemet.
Grekland och Italien, som oftast är det första ankomstlandet, klarar inte av att ta emot så många människor. Många flyktingar fortsätter därför vidare norrut till andra EU-länder.
Försöken att reformera Dublinreglerna och tvinga alla EU-länder att vara med och ta emot asylsökande har hittills misslyckats. Inte minst har den så kallade Visegradgruppen — Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien — hårdnackat gjort motstånd.
Inget av dessa länder tänker delta i Junckers minitoppmöte. I stället mötte de Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz i Budapest på torsdagen och kunde då konstatera att de alla fem vill stärka EU:s gränsskydd och förespråkar asylcenter utanför EU, där man kan göra en första asylprövning.
Ett förslag som även kommer att diskuteras på EU-toppmötet nästa vecka.