Bakgrund: Varför bråkar de om Nya Karolinska?
Lyssna: Bakgrund: Varför bråkar de om Nya Karolinska?
Hur landstinget och det anlitade företaget har skött bygget av Nya Karolinska sjukhuset har blivit politiskt sprängstoff inför valet. Ekots Inger Arenander reder ut turerna.
Ideologi och synen på privata aktörer
Alla partier enades 2008 om att Nya Karolinska Sjukhuset skulle byggas. Alliansmajoriteten drev på för en ny upphandlingsform, Offentlig Privat Samverkan (OPS).
Ett privat företag skulle ansvara för bygge, finansiering och drift av sjukhuset.
Landstinget skulle betala en årlig avgift, fastställd i förväg. Ideologiska motiv om ett ökat inslag av marknadslösningar var en viktig faktor.
Oppositionen tyckte att OPS var oprövat och riskfyllt och onödigt dyrt eftersom landstinget själva kunde låna pengar billigare än ett privat företag.
Ett enda anbud kom in, från Skanska. Alliansen valde ändå att gå vidare hellre än att börja om, som oppositionen ville.
Dyrare än tänkt
De dryga 14 miljarder NKS-bygget beräknades kosta från början har ökat till 18,5 miljarder på grund av tilläggsavtal med byggändringar. Kostnaden är närmare 23 miljarder om man räknar in separata köp av medicinsk utrustning och inredning.
Totalkostnaden inklusive driften fram till mitten av 2040 beräknas nu bli 61 miljarder, jämfört med de 52 miljarder som Alliansmajoriteten angav när landstinget fattade sitt första beslut att välja Skanskas anbud, i maj 2010.
Oppositionen röstade nej till OPS-uppgörelsen med Skanska i maj 2010.
När beslutet väl var fattat förhandlades avtalet om, på initiativ av Socialdemokraterna, för att få ner kostnaderna. I ett nytt beslut, en månad senare, accepterade alla partier det omförhandlade avtalet.
Problem, jäv och saknade underlag
Under resans gång har Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och andra medier avslöjat brister i Nya Karolinska, allt från felkonstruerade badrum till att övervakningslarm för patienter inte fungerat, från brist på personalutrymmen till höga kostnader för driften.
Medieuppmärksamheten kring ovanligt saftiga konsultarvoden med fakturor som saknat korrekt underlag har bidragit till att höga chefer på Karolinska sjukhuset lämnat sina uppdrag.
Moderaternas ledare i landstinget, finanslandstingsrådet Iréne Svenonius, har varit jävig i beslut om att granska konsultköpen, eftersom hon är gift med dåvarande upphandlingschefen.
Även större delen av sjukhusets styrelse har bytts ut, för att få till en nystart, som motiveringen löd.
Idag vill Alliansen förhandla om avtalen och oppositionen vill helst säga upp dem om i hopp om att få ner kostnaderna. Regeringen har tillsatt en utredning för att ”undvika misstag i framtiden”.