Gärningsmän bakom hedersbrott är ofta tidigare straffade
Forskningsledare Jenny Yourstone, Kriminalvården.
Lyssna: "Den här gruppen har begått mer brott än vad vi tidigare trott"
Gärningsmän som begått hedersrelaterade brott är ofta tidigare straffade för andra brott. Och flera av gärningsmännen har vårdats för psykiska problem.
Det visar den första svenska studien av det här slaget som gjorts av Kriminalvården. Studien ska ge ökade möjligheter att ge bättre insatser för de dömda gärningsmännen - och för att förebygga att de återfaller i brott.
Jenny Yourstone, är forskningsledare vid Kriminalvården och ansvarar för studien.
– Vanliga föreställningar om den här gruppen är att de är som vem som helst. Men så är det inte, utan den här gruppen har begått mer brott än vad vi kanske trott tidigare.
– De är både misstänkta och lagförda för flera brott. Så de har kriminella värderingar och normer som de kan agera ut - genom kanske våld eller i annan typ av kriminalitet, säger forskningsledare Jenny Yourstone.
Studien har gjorts av kriminalvården för att se vad som utmärker gärningsmän till hedersrelaterat våld och förtryck. Brotten finns inte som enskild brottskod. Därför har forskarna tittat på alla domar för drygt sex tusen våldsbrottdömda som avtjänade ett straff den 1 mars 2016 .
– Det som utmärker gruppen är att de ofta är lagförda före det hedersrelaterade brottet - över 60 procent. De har varit misstänkta för brott - över 90 procent.
– De har varit i kontakt med psykiatrin, 30 procent. Var tredje person har någon form av diagnos från öppen- eller slutenvård. Dessa är oftast stressrelaterade. Det kan handla om allt ifrån anpassningsstörning till ångestsyndrom. Majoriteten är män, säger Yourstone.
Forskningsledare Jenny Yourstone, som gjort studien för att Kriminalvården ska kunna förbättra sina insatser till den här gruppen, ser att det finns mycket som kan förbättras.
– Vi har till exempel insatser - om du har kriminella attityder och värderingar. Men kanske är det så att vi med den här gruppen måste tänka lite mera individuellt. Det kan till exempel vara viktigt att kunna svenska språket för att kunna ta del av svenska samhället och ta del av andra normer och värderingar.
– Och sedan är det klart att finns det psykiska problem, så måste man tänka på det också. Det kan behöva behandlas till exempel, säger forskningsledare Jenny Yourstone vid Kriminalvården.