Turkiska flyktingar i Sverige rädda
Lyssna: Harun: Mitt barn fick frågor om vilket parti pappa röstade på i Turkiet
Antalet personer som söker politisk asyl från Turkiet har ökat dramatiskt det senaste året. Många flyr efter ha associerats med den så kallade Gülenrörelsen som terroriststämplas av Turkiet. Nu vittnar flera av dem att de utsätts för hot och trakasserier i Sverige. En av dem är Harun i Skåne.
– Det kommer en lärare till hemspråksundervisningen här i Malmö. Mitt barn fick frågor om, vilket parti pappa röstade på i Turkiet, vår adress och så vidare. Till slut fick vi gå till rektorn, och säga att vi var oroliga, säger Harun.
Harun var professor på ett universitet i Turkiet som stängdes ner av myndigheterna eftersom det ansågs ha kopplingar till Gülenrörelsen. Flera av hans kollegor och anhöriga fängslades och han flydde till Sverige för att söka politisk asyl.
Men han känner sig inte trygg här. Han misstänker att turkar lojala med regeringen i Turkiet spionerar på honom och hans familj här.
– Vi har pratat med våra barn att de ska vara försiktiga med vad de säger, och inte säga vad de tycker om Erdogan och den turkiska regeringen.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan håller gulenrörelsen som ansvarig för den misslyckade statskuppen i somras. Något som förnekas av rörelsens ledare Fetullah Gülen som lever i exil i USA.
Ekot kunde igår berätta hur personer med nära band till regeringen i Turkiet kartlägger Gülenanhängare och värvar angivare inom rörelsen. Det här kan enligt Säkerhetspolisen röra sig om olaglig underrättelseverksamhet.
Men för många nyanlända flyktingar från Turkiet handlar det inte bara om rädslan för att bli angiven till Turkiet. Det uppstår även hotfulla situationer med i Sverige gentemot personer som är lojala med Turkiets regering. Det berättar Kadir affärsman från Turkiet.
– Tillsammans med några vänner skulle vi besöka en moské i Stockholm. Där satt 7-8 personer. Vi pratade lite och när de förstod att vi var sympatisörer till Gülenrörelsen kallade de oss för terrorister och ordföranden ville att vi skulle dra åt helvete. Utan att hinna be i moskén fick vi lämna platsen, säger Kadir.
Kadir kom till Sverige för sju månader sedan efter att han fått hela sin egedom beslagtagen av myndigheterna i Turkiet. Nu är han rädd även i Sverige.
– Vi går inte till den turkiska moskén för fredagsbönen. Bosnisk, afghansk, arabiska moskéer går vi på eller också gör vi inte fredagsbönen, säger Kadir.