Sänkt ersättning för flyktingar innebär "tufft år" för kommuner
Pia Almström, moderat ordförande för kommunstyrelsen i Kävlinge, och Tomas Kronståhl, socialdemokratisk ordförande för kommunstyrelsen i Västervik.
Lyssna: Pia Almström (M): Det är bara kaffepengar
Även om senareläggningen välkomnas av kommunerna är kritiken fortsatt hård mot regeringens förslag till nytt ersättningssystem för att ta emot ensamkommande flyktingbarn.
– Det enda positiva är ju att man flyttar fram det till 1 juli 2017, men det är inte tillräckligt långt. Många kommuner sitter i längre avtal och har väldigt svårt att förändra det här på kort sikt, säger Pia Almström, moderat ordförande för kommunstyrelsen i Kävlinge i Skåne.
– Man ska vara medveten om att det var en svår situation förra hösten, det kom väldigt många ensamkommande, och många kommuner, vi fick löftet från staten att "tar ni bara hand om det här, så står vi för kostnaderna". Och vi ute i kommunerna, vi ordnade det, vi tog hand om det, säger hon.
Pia Almström blir irriterad av att regeringen säger att det i det nuvarande systemet inte finns några incitament till god hushållning, för hon tycker att kommunerna inte hade mycket val, det var så många barn som kom förra året, och det gällde att få fram tak över huvudet till ett stort antal med kort varsel. Exakt vad de olika boendeformerna kostade var inte något som fanns tid att reflektera över, säger Almström som menar att den nya, lägre ersättningen inte kommer att räcka för att täcka kostnaderna.
Kävlinge har cirka 30 000 invånare, och förra året tog kommunen emot cirka 150 ensamkommande barn.
– Vi var tvungna att placera dem utanför kommunen. Vi har dem på HVB-boenden, men framför allt i konsulentstödda familjehem. Där fick vi löftet att placerar vi i familjehem så ska staten täcka hela kostnaden, och där kommer schablonen inte att räcka, säger hon.
Kävlinge kommun räknade ut att om regeringens förslag införts från början av nästa år, så skulle det kosta kommunen 40 miljoner om året. Det är samma summa som regeringen avsatt per år för de två kommande åren för att "underlätta för kommunerna att ställa om till det nya systemet".
– Det är bara kaffepengar, säger Almström.
Tanken från regeringen är att barnen inte ska bo på HVB-hem, utan på enklare former av boende som kallas stödboende. Enligt Pia Almström kommer de att försöka placera om så många barn som möjligt, men hon räknar med att det blir svårt, dels att hinna med, dels att hitta alternativa boenden.
Tomas Kronståhl, socialdemokratisk ordförande för kommunstyrelsen i Västervik, är inte enbart negativ till förändringarna. Han välkomnar det som han ser som en förenkling av dagens komplexa ersättningssystem.
– Man går från ett ganska byråkratiskt system till mer schabloniserat system, som jag tror kommer vara mycket mer positivt. Och att man också får ersättning till kommunen mycket snabbare, det tycker jag är väldigt positivt, för idag ligger vi faktiskt ute med mycket pengar som Migrationsverket är skyldiga till kommunerna, säger Kronståhl.
I Västervik bor de ensamkommande flyktingbarnen i HVB-hem som ägs av kommunen, men den verksamheten, inklusive hyresavtal och annat, bygger på att man får en ersättning på 1900 kronor per barn och dygn. Nu har man börjat gå över till den billigare boendeformen som kallas stödboende, med mindre personal närvarande, men enligt Tomas Kronståhl blir det svårt att hinna med den övergången till nästa sommar.
– Vi hade önskat oss att vi åtminstone hade fått ett år på oss, alltså att man genomfört det här först 2018. Nu har man tagit sex månader och det är ett steg i rätt riktning, men jag tror det är väldigt få som kan ställa om på den korta tiden. Så det blir nog ett väldigt tufft år, säger han.