Kritisk miljöpartist stal utrikesshowen
Valter Mutt, riksdagsledamot Miljöpartiet. Foto: Henrik Montgomery / TT
Utrikesdebattens huvudperson blev lite otippat Miljöpartiets Valter Mutt. Det beror mindre på Mutt själv än på att oppositionspartierna utsåg honom till favoritobjekt för sina angrepp.
De vet att frågan om ett svenskt värdlandsavtal med NATO är känslig, inte bara mellan koalitionspartierna MP och S, utan också inom MP. En grupp miljöpartister vill stå fast vid partiets linje från valrörelsen 2014 då MP var motståndare till ett värdlandsavtal. Och till de kritiska hör just Valter Mutt.
Mutt är således något av en rysk gumma i den utrikespolitiska debatten. Han är i opposition i sitt parti som i sin tur är i opposition i regeringen. Och för oppositionspartierna är det naturligtvis ett oemotståndligt sår att peta i.
De borgerliga nöjer sig inte med värdlandsavtal, de vill ha ett fullt medlemskap i NATO. Och NATO-debatten som sådan är trygg mark för partierna. De har stöd hos sina väljare. Vänsterväljare är emot och borgerliga väljare är för. Det är bara Sverigedemokraternas som inte går riktigt i takt med sympatisörerna som trots partiets motstånd till stor del är positiva till svenskt medlemskap.
För vänstersidan är det svårare med värdlandsavtalet. Även inom socialdemokratin finns en skeptisk opinion. Socialdemokrater som anser att regeringen kryper så nära NATO att alliansfriheten tappar sina fördelar. Omvärlden ser oss som en del av NATO trots att vi inte har medlemskapets fulla rättigheter. Med andra ord en spegelbild av NATO-förespråkarnas argument.
Miljöpartiets ledning vill svälja avtalet men på villkor att det förses med en brasklapp. Sverige ska inte husera kärnvapen. Om detta verkar S och MP vara överens. Men oppositionen inom Miljöpartiet, dit utrikespolitikern Mutt alltså hör, nöjer sig inte med en skrivning i en propositionstext. De kräver fler och tydligare förändringar. Troligen får de inte gehör för det, utan får nöja sig med att kritisera ledningen på partikongressen i Maj.
Flyktingpolitiken - den politiska åtgärd som förmodligen påverkat Sveriges förhållande till utlandet allra mest det senaste året - var så gott som frånvarande i utrikesdebatten. Endast Sverigedemokraterna gav den någon märkbar plats. Ändå har regeringens radikala omsvängning påverkat inte bara förhållandet till grannländerna utan också kraftigt förändrat Sveriges politiska prioriteringar inom den Europeiska Unionen.
Regeringen fick också kritik från Liberalerna och Vänsterpartiet för att tona ner kritiken mot mänskliga rättigheter i Turkiet i syfte att förmå Turkiet att stoppa flyktingströmmen in i EU.
Annars präglades regeringens utrikesdeklaration av att kampanjen för en svensk plats i FN:s säkerhetsråd nu är på upploppet. Utrikesministern gjorde sitt bästa för att klä upp den svenska bruden. I juni avgörs om hennes kampanj slutar med framgång eller en bitter prestigeförlust.