Expert kritisk till vändningen om nermalda bildelar
Det kommer kritik mot Naturvårdsverkets svängning där man tillåter att bilindustrin får redovisa nedmalda bilar som läggs på stängda soptippar som materialåtervinning. Det här leder till att bilindustrin kan klara EU:s återvinningskrav utan att materialåtervinna någon plast ur bilarna.
Arkivbild.
Lyssna: Expert kritisk till vändningen om nermalda bildelar
Det kommer kritik mot Naturvårdsverkets svängning där man tillåter att bilindustrin får redovisa nedmalda bilar som läggs på stängda soptippar som materialåtervinning. Det här leder till att bilindustrin kan klara EU:s återvinningskrav utan att materialåtervinna någon plast ur bilarna.
– Att man får göra så här gör är att incitamenten för att försöka få ut mer plast från bilarna minskar, säger Åsa Stenmarck på miljöinstitutet IVL.
Vad kan man göra åt det här?
– Säga att det inte är tillåtet är väl det allra enklaste.
Efter att en bil skrotats mals den ner i en stor hammarkvarn. Metallerna plockas ut och skickas till materialåtervinning. Bilarna innehåller också mycket plast av hög kvalité. Men den anses för dyr och komplicerad att återvinna och bränns i stället upp och blir till energi.
Det som återstår är en restprodukt en sandliknande som kallas fines. Den består av plast, glas och metaller och annat som man inte lyckats sortera ut i återvinningsprocessen Det här materialet läggs i dag på stängda soptippar som täckmaterial och redovisas som materialåtervinning.
I oktober avslöjade Ekot att genom att redovisa sådan deponitäckning som materialåtervinning som bilindustrin klarar EU:s återvinningsmål. Naturvårdsverket sa då att det inte var tillåtet men har nu alltså ändrat sig.
– Det finns en möjlighet att rapportera det här som materialåtervinning enligt direktivet för uttjänta fordon, säger Jon Engström, enhetschef på Naturvårdsverket.
Motiveringen är att det ersätter grus eller lera som annars hade behövts användas för att täcka soptippen
Åsa Stenmarck på IVL kallar det här för fulåtervinning.
– Lite fulare återvinning för att använda enkelt språk. Alltså den här typen av återvinning där man använder ett material som skulle kunna bli något annat som blir ett väldigt enkelt material. Det är ju grus eller lera man ersätter
Och vad är problemet med det?
– Det får ju inte samma miljövinst förstås eftersom grus och lera har väldigt låg miljöpåverkan jämfört med plasttillverkning.
När plast återvinns till ny plast, kommer det tillbaka till det ekonomiska kretsloppet, och kan återvinnas om och om igen. När man lägger nedmalda bildelar på en soptipp plockas det tvärtom ur kretsloppet och kan aldrig återvinnas igen.
– Vi torskar ju plast och andra material ut ur systemet och det är ju inte syftet med återvinning i återvinningen, vill vi ju ha det kvar i samma system.