Polisen utreder inte handeln med falska asylberättelser
Trots att polisen känt till handeln med falska asylberättelser i flera år så utreds den inte, enligt Patrik Engström som är chef för nationella gränspolissektionen.
Patrik Engström, chef för gränspolisen.
Lyssna: "Det skulle krävas oerhört mycket spaning och internetutredningsarbete"
Trots att polisen känt till handeln med falska asylberättelser i flera år så utreds den inte, enligt Patrik Engström som är chef för nationella gränspolissektionen.
– Ibland har det handlat om falska asylberättelser och ibland har det handlat om falska identitetshistorier. Men det handlar i princip om handel med information för att skaffa sig tillstånd i ett land, säger Patrik Engström, chef för gränspolisen.
Det är sajter som mot betalning erbjuder falska asylberättelser och fabricerad stödbevisning, som Ekot kunnat avslöja. Sajterna marknadsför helt öppet hur de kan hjälpa personer att få asyl i Sverige, även om personerna egentligen inte har några skyddsskäl.
Verksamheten är i grunden olaglig, enligt de juridiska experter som Ekot talat med. Ändå är det här alltså inget som polisen utreder.
– Nej, det kan jag inte säga att vi gör. Jag känner inte till någon sådan utredning i Sverige och under den tid som jag arbetade på Europol så kan jag inte heller säga att jag känner till en sådan utredning, säger Patrik Engström, chef för nationella gränspolissektionen.
Ekot har också varit i kontakt med alla polisregioner, och de bekräftar bilden. Ingen känner till att det finns någon sådan utredning.
Hur omfattande handeln är, eller hur ofta de falska asylberättelserna lyckas, vet vi inte.
Men både Migrationsverket och Polismyndigheten tycker att det är allvarligt att det alls finns en sådan här handel, bland annat eftersom den kan underminera förtroendet för asylsystemet.
Trots det tycker Patrik Engström att det vore en dålig prioritering för polisen att försöka utreda det.
– I Sverige skulle straffvärdet för det här brottet vara ganska lågt. Samtidigt skulle det krävas oerhört mycket spaning och internetutredningsarbete. Så det skulle vara utredningsekonomiskt orimligt att lägga ner de resurserna som skulle krävas för att kunna identifiera en gärningsperson.
Samtidigt har Ekots granskning lyckats med att just identifiera mannen bakom en av de här asylsajterna. Han är svensk medborgare.
Genom att låtsas att vi ville köpa hans tjänster, kunde vi bekräfta att mannen mot betalning erbjuder både falska asylberättelser och fabricerad bakgrundsbevisning.
– Ja, jag har ju ingen detaljkunskap om vilken sajt ni tittat på eller vad den sålt, säger Patrik Engström när vi berättar för honom.
Men tycker du att det här är något som polisen borde utreda?
– Jag skulle vilja säga så här: Polisen i Sverige står inför en situation där vi har svårt att hinna med att utreda prioriterade brott. Så även om vi skulle önska att vi kunde utreda också de här brotten så går det inte att prioritera det.