Medling vanligare vid brott i Finland
Lyssna: Medling vanligare vid brott i Finland
I Finland ökar intresset för frivillig medling i brott- och tvistemål.
Det sparar resurser för rättsväsendet, säger Henrik Elonheimo på Institutet för hälsa och välfärd i Finland.
– En orsak till att medlingsfallen ökar är att man helt enkelt bättre känner till vad medling går ut på. En annan är att samarbetet med polisen har ökat; polisen hänvisar allt fler fall till medling, säger Henrik Elonheimo som är utvecklingschef på Institutet för hälsa och välfärd i Finland.
Med medling avses en gratis, frivillig tjänst där den misstänkta och den som fallit offer för ett brott, tillsammans med en medlare möts för att behandla de psykiska och materiella skadorna, och kan komma överens om kompensation. En frivillig medlingsprocess utesluter inte automatiskt en juridisk process.
Andelen medlingsfall har ökat under de senaste fyra åren i Finland – ifjol handlade det om cirka 15 500 fall – det finns runt 1 200 frivilliga som deltar då parterna träffas.
– Så gott som alla former av konflikter lämpar sig för medling, det är bara konflikter mellan företag eller allvarliga brott mot exempelvis en minderårig, som faller utanför medlingslagen, säger Elonheimo.
Cirka hälften av fallen är våldsbrott, de flesta är ur en juridisk synpunkt rätt lindriga, enligt Elonheimo.
– Utgångspunkten för medling är att det är till offrets fördel. Före parterna ska träffas görs en bedömning av bägge parters förutsättningar att delta, och speciellt att offret har tillräckligt med psykiska resurser att delta, säger Elonheimo.
Ur ett nordiskt perspektiv är det här med medling rätt vanligt i framför allt Finland och Norge.
– Man har tyckt att det finns ett behov för att ge medborgarsamhället en möjlighet att aktivt vara med och att kunna lita på att människor själva kan sköta sina ärenden om de får en chans att göra det, säger Elonheimo och fortsätter: Men så finns det så klart också praktiska aspekter: om alla konflikter skulle behandlas av myndigheterna skulle det kräva en massa resurser vilket rättsväsendet inte skulle klara av, säger Henrik Elonheimo på Institutet för hälsa och välfärd i Finland.