Arabiska arbetssökande diskrimineras
Sima Wolgast, lektor vid Lunds universitet.
Lyssna: Får frågor om social kompetens snarare än yrkeskompetens
Diskriminering av arbetssökande med arabisk bakgrund sker i flera led under rekryteringsprocessen, det visar en avhandling från Lunds universitet.
Psykologen Sima Wolgast har velat titta bortom den första gallringen av ansökningar och kunnat visa på att arbetssökande med arabiska namn behandlas annorlunda till exempel vid en anställningsintervju.
– När det är personer med arabiskt klingande namn så tenderar man att föredra intervjufrågor som har med social kompetens att göra, värderingar och hur personerna samarbetar. Till exempel vad har du för attityder till våra kulturella värderingar, svenska värderingar, moraliska ställningstaganden. Medan till personer som hade svenska namn ställde man frågor som hur fungerar du under stress, hur löser du konflikter, alltså jobbspecifika frågor.
I en del i Sima Wolgasts kvantitativa studie fick ett 50-tal rekryterare formulera frågor till arbetssökanden med svenska eller arabiskt klingande namn och den visade alltså att frågorna till de arabiska sökande fokuserade på annat än yrkeskompetens. En grupp andra rekryterare fick sedan avgöra vilket underlag som är bäst för att rekrytera och svaret blev att det var information om yrkeskompetens. Alltså det som generellt inte är fokus vid intervjuer av arabiska sökande.
– Så i praktiken blir det ju att man diskriminerar.
En tredje studie granskade det sista steget i processen – då man ska välja ut sökande till ett jobb och här valde en majoritet av deltagarna bort sökande som såg ut att komma från Mellanöstern, även när man gått systematiskt till väga och ett dataprogram visade att de var mest kompetenta.
– De väljer man bort och väljer de svenskar som är halvbra för jobbet istället. Så om man lyckas komma till en intervju överhuvudtaget så kan det finnas en vidare diskrimineringsprocess ända in till slutet där man ska välja en person till jobbet.
Varför diskriminerar man i det här läget?
– Jag tror det har kanske att göra med en slags ingruppsfavoritism, det vill säga att man favoriserar sin egen ingrupp, för rekryterarna var alla svenskar.
Den enda delstudien där arabiska sökande inte diskriminerades var då man på förhand varnade deltagarna för att de skulle behöva göra om processen från början om de inte valde de mest kompetenta sökande.
– Så det måste finnas policyn eller kontrollmekanismer som talar om för en att man måste jobba systematiskt och på rättvist sätt och om man inte gör det så får det konsekvenser.