Inga krav på hållbart resande för forskningspengar
De fyra statliga myndigheter som finansierar forskning ställer inga krav på hur resor görs för forskningsanslagen.
Universitetshuset i Lund.
Lyssna: Inga krav på hållbart resande för forskningspengar
De fyra statliga myndigheter som finansierar forskning ställer inga krav på hur resor görs för forskningsanslagen.
Universitet och högskolor står för den största delen av de statliga myndigheternas utsläpp av koldioxid från flygresor, men ingen av de fyra statliga forskningsfinansiärerna ställer krav på hållbara resor. Enligt Vetenskapsrådet ligger det utanför uppdraget.
– Vi har inte haft den diskussionen om vi ska villkora på den nivån, utan vi går hela tiden tillbaka till vårt uppdrag att stödja forskning av högsta kvalitet, säger Maria Thuveson, chef för avdelningen för forskningsfinansiering på Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet är den största av statens forskningsfinansierande myndigheter och delade förra året ut 6,7 miljarder kronor. Drygt en tiondel av lärosätenas forskning finansierades av myndigheten, som har till uppgift att ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. En del av pengarna till forskningsprojekt används till resor.
– Man söker ju för resor också inom projektet, och där tittar man naturligtvis på vad som är rimligt och så vidare, men man lägger inte in någon hållbarhetsaspekt i det. Det har vi i alla fall inte gjort hittills, säger Maria Thuveson.
Över hälften av de 100 000 ton koldioxid som statliga myndigheters flygresor medförde 2017 kom från myndigheter under utbildningsdepartementet, även om vissa andra, ofta mindre, myndigheter hamnar högre vad det gäller utsläpp per anställd. Allra störst utsläpp redovisade Karolinska institutet och Uppsala och Lunds universitet, där omfattande forskning lyfts fram som en viktig förklaring till resorna.
I likhet med Vetenskapsrådet ställer inte heller de andra statliga finansiärerna Vinnova, Formas eller Forte några krav på hur de som beviljas forskningsmedel hanterar resor, men frågan diskuteras på flera håll.
– Vi finansierar forsknings- och innovationsprojekt, och vi varken kan eller bör detaljstyra andra myndigheters verksamheter. Men jag ser det som superviktigt att om vi kan skapa morötter för förändring så ska vi givetvis göra det. Innan vi uttalar oss om specifika krav behöver vi titta närmare på olika alternativ, säger Eleonore Stureborg, verksamhetsutvecklare på Vinnova.
Men det är en fråga som ni diskuterar?
– Absolut, vi har en pågående dialog både internt och externt hur vi kan göra det på bästa sätt.